Valfusk gällande folkomröstningen om trängselskatt har ägt rum på biblioteket i Bergsjön.
Där blev en valarbetare i Vägvalet, Helene Gustavsson, på fredagen i förra veckan vittne till hur en bibliotekarie hjälpte en invandrare att ”rösta rätt”. Ungefär så här lät konversationen som Helene Gustavsson överhörde:
”Röstar du JA i folkomröstningen minskar du trängseln i trafiken, du får bättre miljö, en ny bro över till Hisingen, en pendeltågstunnel, en ny älvförbindelse och bättre kollektivtrafik. Röstar du NEJ får du ingenting av allt detta.”
― Jag trodde knappt mina öron, berättar Helene Gustavsson för Spanaren. Jag ingrep förstås och förklarade för den röstande, att han hade fått felaktig information och att ett NEJ enbart betyder att man tackar nej till den utformning trängselskatten har nu och kopplingen till Västlänken
Helene Gustavsson publicerade incidenten på Facebook och det blev nog den längsta tråden på Facebook den dagen. I tråden kunde man bl a läsa, att händelsen nu var anmäld till Valnämnden i Göteborg, som lovat att ”titta på saken”.
― Det får vi hoppas, kommenterar Vägvalets partiledare Theo Papaioannou. Så här får det absolut inte gå till. Jag fick för en stund sedan ett samtal från en annan valarbetare, som uppgav att han hade blivit vittne till ungefär samma sak i förröstningslokalen i Kortedala.
― Själv har jag kunnat konstatera i minst ett fall, att Sverigedemokraterna hade placerat sina valsedlar framför våra i stället. När jag påpekade saken för en valfunktionär fick jag höra att de ”verkligen försöker hålla ordning i vallokalen”.
Tilläggas kan att propaganda enligt vallagen under inga omständigheter får äga rum i en röstningslokal. Sker detta ändå skall omröstningen avbrytas tillfälligt och återupptas först när ordningen är återställd.
Desto märkligare då, att den enda, rosa valsedeln är fullproppad med tryckt propaganda – för JA-alternativet! Ingenting sägs om NEJ-alternativets konsekvenser. Att rösta NEJ är en lika seriös valhandling som att rösta JA, men frågan är om väljarna uppfattar saken på det sättet. Vid exempelvis folkomröstningen om kärnkraft 1980 var det möjligt att välja mellan tre sinsemellan identiska valsedlar om vi bortser från de tydliga siffror för de tre alternativen som var tryckta på valsedlarna.
Vad säger en erfaren statsvetare som Jan Thurvall vid statsvetenskapliga institutionen i Göteborg om valsedelns utformning?
― Det är i vallagens mening inte olagligt att presentera endast en valsedel, säger han. Fullmäktige som har beslutat att folkomröstning skall hållas har även formuleringsprivilegiet, d v s vad som skall tryckas på valsedeln. Om de inte vill redovisa konsekvenserna av ett nej så är det inget som tvingar dem. Väljarna får informera sig på andra sätt, helt enkelt.
Att inte redogöra för konsekvenserna av båda alternativen visar vilken inställning politikerna har till folkviljan och omröstningen. På sociala medier har företeelsen t ex klassats som väljarförakt.
Folkomröstningen är ytterst resultatet av ett s k folkinitiativ i kvällstidningen GT, som under några hektiska månader förra året samlade in över 50 000 röster, vilka krävde folkomröstning om trängselskatten och Västlänken. Maken till folkvilja har nog aldrig tidigare visats i Göteborg.