
Nästan 20 procent av de svenska hushållen äger en båt.
Små båtar är i absolut majoritet bland fritidsbåtarna.
Allt fler är ute på sjön med sin båt. För att fiska eller göra en dagstur.
Fortfarande är det en stark övervikt för män till rors på dessa turer.
Det är några av resultaten av Transportstyrelsens Båtlivsundersökning för 2025, den femte i ordningen, som just presenterats.
Sedan krav på förarbevis för vattenskoter infördes i maj 2025 är det inte längre dessa flytetyg som stör mest utan andra båtförare och deras brist på hänsyn till sina medsjöfarare följt av allmän buskörning.
En majoritet kräver skärpning, reglering samt ordning och reda
Med tanke på hur vissa debattörer argumenterade när promillegränsen till sjöss blev den samma som till lands är det intressant att båtlivsundersökningen visar att en majoritet av de 10 000 som svarat kräver skärpning, reglering samt ordning och reda till sjöss.

Stor majoritet för åldersgräns för snabb båt
Några exempel från årets undersökning:
84 procent är positivt inställda till åldersgräns för snabb båt, vilket innebär båt som kan gå fortare än 15 knop.
60 procent är positiva till obligatoriskt förarintyg för fritidsbåt.
72 procent anser att det borde vara lag på att ha flytväst på sig vid färd på sjön.
– Det visar att fler har blivit ännu mer säkerhetsmedvetna och att majoriteten har en önskan om att båtlivet ska vara tryggt för alla, säger Jenny Blomberg, båtlivsexpert vid Transportstyrelsen.
Vattenskotrar inte längre mest störande
Störningar från andra båtar har sjunkit jämfört med Båtlivsundersökningen 2020. Då dominerade vattenskotrar och buskörning med dessa som de tydligaste störningsmomenten.
Nu är det båtförare som inte visar hänsyn (51 procent) och allmän buskörning (49 procent) som är de främsta störningsmomenten.
– Detta beror sannolikt på att kravet på förarbevis, som vi införde 2022, säger Lina Petersson, även hon båtlivsexpert på Transportstyrelsen.
Fler är positiva till förbud mot bottenfärg med koppar
I årets undersökning finns två nya frågor med. Den ena handlar om inställningen till förbud mot bottenfärg som innehåller miljöfarliga biocider (koppar). Den andra handlar om tvåtaktsmotorernas vara eller icke vara.
När det gäller bottenfärger är 53 procent positiva till förbud mot kopparfärg, medan åtta procent har en negativ hållning.

Gamla tvåtaktsmotorer har sina anhängare
Äldre tvåtaktsmotorer med förgasare, utan direktinsprutning är en känd miljöbov då de släpper ut stora mängder oförbränt bränsle direkt i vattnet. 17 procent av fritidsbåtarna har sådana motorer på akterspegeln.
I undersökningen är 31 procent positiva till ett förbud mot denna typ av motorer och 23 procent är negativa.
– Stödet för ett förbud mot koppar i bottenfärg är klart starkare än stöd för förbud mot tvåtaktsmotorer med förgasare. Det kan förstås hänga samman med att det är kostsamt att byta en äldre motor mot en nyare, företrädesvis en fyrtaktsmotor, som är mer miljövänlig, kommenterar Lina Petersson.
Männen dominerar starkt vid rodret
Undersökningen visar också på tydliga könsskillnader i båtlivet. På frågan om vem som kör båten har 88 procent av männen svarat att de kör båten själv medan endast 46 procent av kvinnorna har svarat samma sak. Och när rodret lämnas över till någon annan är det oftast till en man (i 7 fall av 10).
– Fler kvinnor borde ta över rodret oftare. Att köra båt är som allt annat i livet – ju mer du övar desto bättre blir du. Men framför allt är det viktigt att alla som vistas på sjön. Både kvinnor och män, ska bättra på sina kunskaper för att kunna köra båt på ett säkert och miljövänligt sätt, säger Jenny Blomberg.
1,3 miljoner av 1,5 båtar är i sjödugligt skick
I Båtlivsundersökningen 2025 deltog drygt 10 000 personer, varav 2 700 är båtägare.
Enligt undersökningen finns det strax under 1,5 miljoner fritidsbåtar i Sverige, varav knappt 1,3 miljoner bedöms vara i sjödugligt skick.
Hela resultatet av Båtlivsundersökningen 2025 kan läsas på nedanstående länk.
https://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/publikationer-och-rapporter/rapporter/sjofart/batlivsundersokningen-2025.pdf