Priset på fjärrvärme fortsätter att öka.
Förra året steg priserna i genomsnitt med 9,2 procent. Det visar en färsk rapport från Nils Holgersson-gruppen.
– Årets höjning är den näst största på 30 år. Det visar att fjolårets höjning inte var en engångshandling utan en trend som riskerar att urholka hushållens och fastighetsägarnas ekonomi.
– När prishöjningarna gång på gång överskrider inflationen blir fjärrvärmen allt mindre konkurrenskraftig som uppvärmningsform, säger Rikard Silverfur, som är ordförande för Nils Holgersson-gruppen.
40 procent dyrare på fem år
De senaste fem åren har fjärrvärmepriset ökat med nästan 4 500 kronor per år vilket motsvarar en ökning med 40 procent.
Förra året skenade priset uppåt med 15,2 procent, långt över inflationen.
Herrljunga och Bengtsfors i pristopp
Störst procentuell höjning har skett i två västsvenska kommuner Herrljunga med 37,9 procent och Bengtsfors med 32,5.
– Att fjärrvärmepriserna ökat så mycket är bekymmersamt. Men det mest anmärkningsvärda är de kommuner där priserna stigit mest.
– Det handlar ofta om mindre glest befolkade kommuner och relativt nya fjärrvärmeaktörer som Solör, Adven eller Nevel.
Stora skillnader mellan kommuner svårförklarliga
Rapporten visar också på mycket stora prisskillnader mellan landets kommuner. I Härryda som är näst dyrast i landet kostar fjärrvärmen 20 872 kronor per år för en genomsnittlig lägenhet. Det är dubbelt så dyrt som i Stenungsund där motsvarande kostnad är 10 544 kronor.
– Att det är dubbelt så dyrt i Härryda som i Stenungsund är orimligt. Skillnader i lokala förutsättningar kan inte förklara så stora prisskillnader, säger Linda Siverbo, näringspolitisk expert hos Fastighetsägarna GFR.
Fakta Nils Holgersson-gruppen
Bakom Nils Holgersson-gruppen står Fastighetsägarna, Sveriges Allmännytta, Hyresgästföreningen, Bostadsrätterna, HSB och Riksbyggen.
Sedan 1996 ger gruppen ut en årlig rapport där kostnaderna för el, vatten, avlopp, avfall och uppvärmning jämförs mellan landets kommuner.