– Förhoppningsvis kommer vi kommande år att kunna bota patienter vi inte kan bota i dag, säger Karin Mellgren, överläkare Barncancercentrum, Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.
Hennes förhoppning och flera andra specialisters speglas nu på Sahlgrenska Universitetssjukhusets, SUs, hemsida, där de uttrycker tankar om den fortsatta utvecklingen i den medicinska världen samtidigt som de summerar det gångna verksamhetsåret 2024.
Magnus Gisslén, professor och överläkare infektionssjukdomar:
– Tillsammans med KI, (Karolinska Institutet), Max Planck-institutet i Tyskland och universitetet i Kinshasa har vi på Sahlgrenska påbörjat en storskalig genetisk studie för att identifiera genetiska faktorer som påverkar risken för allvarlig sjukdom.
Han ger exempel med Mpox-viruset, som sprids i Centralafrika och där Sverige rapporterade det första fallet utanför den afrikanska kontinenten. Mpox-virus är ett ortopoxvirus, precis som det som orsakade smittkoppor, vilket sannolikt är det virus som orsakat flest dödsfall i människans historia.
– Mpox ger därmed en unik möjlighet att studera hur ortopoxvirus påverkat människans evolution.
– Ett annat exempel är långverkande lenacapavir med en injektion var sjätte månad som har visat mycket god effekt för att förebygga hiv-smitta bland unga kvinnor i Afrika
– Ett annat utbrott som kräver hög vaksamhet är fågelinfluensaviruset H5N1, där ett större utbrott pågår i Nordamerika, påpekar Magnus Gisslén.
Idrottsläkaren Mats Börjesson, föreståndare Centrum för livsstilsintervention ger några exempel på framsteg inom sitt område:
Vår forskargrupp kunde under året presentera en studie som visar att en ökning av konditionstalet hos en arbetsför grupp, mitt i livet, var kopplat till minskade sjukhusinläggningar, framför allt för dem som varit sjukhusinlagda tidigare.
– De kommande åren kommer forskningen inom området sannolikt att koncentreras på hur man kan få individer att ändra beteende, en utveckling mot precisionshälsa. Här sker ett samarbete mellan Mats Börjessons område, berörda hos Göteborgs universitet och Chalmers, berättar han.
Charlotta Ljungman, föreståndare Precisionsmedicinskt Centrum, pekar bl.a. på:
– Det är viktigt att införandet av precisionsmedicin blir jämvikt över landet.
– Det har hänt så mycket men att regeringen har tagit fram en Life science-strategi med satsningar inom precisionsmedicin och precisionshälsa är viktigt. Det innebär en tydlig riktning och visar att det är ett prioriterat område. Vi behöver fortsätta jobba med implementeringen av precisionsmedicin i hälso- och sjukvård och under året har vi etablerat ett nationellt nätverk där vi ska ta fram en gemensam färdplan för precisionsmedicin i Sverige.
– Ett bra exempel är, anser hon, att de sju hälso- och sjukvårdsdirektörerna i landets regioner med universitetssjukhus gått samman för en gemensam färdplan.
Magnus Kjellberg, föreståndare Kompetenscentrum AI:
– Vi har gått från att prata om potentialen med AI till verkliga tillämpningar. Dock så har vi än så länge ganska få tillämpningar införda i vården vilket är en utmaning som vi behöver jobba vidare med.
– På sjukhuset kommer vi att behöva bygga nya strukturer för att ta nästa steg i vår AI-resa så vi kan skala upp både utveckling och införande av AI.
Per Karlsson, professor och överläkare onkologi:
– Det viktigaste som hänt inom bröstcancerområdet 2024 är att flera olika ADC:er (antibody drug conjugates) kommit in i kliniken. Detta har helt klart förbättrat behandlingsmöjligheterna för HER2-positiv och trippelnegativ bröstcancer
– Utvecklingen går mer och mer mot precisionsdiagnostik, som kan fördjupa den biologiska förståelsen av vilken behandling som varje patient gagnas av.
Detta har förstås många fördelar på sikt med förbättrade behandlingsresultat att förvänta. De nya läkemedlen har dock en del nya biverkningar, som kan bli allvarliga om rätt åtgärder inte snabbt sätts in. Här finns ett viktigt behov av observationsplatser.
– De nya behandlingsmöjligheterna inom onkologin gör också att spridd cancersjukdom många gånger framgångsrikt kan behandlas.
Annika Hofstedt, enhetschef Mottagning för spelberoende och skärmhälsa:
Under året har vi i form av ett innovationsprojekt arbetat med att utveckla ett internetbaserat behandlingsprogram för spelberoende, så att vi ska ha möjlighet att erbjuda vård till fler på ett flexibelt och lättillgängligt sätt. Redan nu går det dock att genomföra hela sin behandling digitalt via videomöte.
– Under 2025 planerar Socialstyrelsen vara klar med sin översättning av WHO:s internationella diagnossystem, vilket gör att det då kommer finnas en officiell svensk översättning av diagnosen för beroende av datorspel.
– Det kommer göra det möjligt för oss att kartlägga hur många som söker vård för datorspelsberoende i Sverige, och bättre kunna dimensionera vårdinsatser utifrån detta.
Henrik Zetterberg, överläkare klinisk kemi, om det viktigaste som hänt inom Alzheimervården:
– Det är EMA:s (Europeiska läkemedelsmyndigheten) godkännande av Lecanemab, den första sjukdomsmodifierande behandlingen mot Alzheimers sjukdom, kombinerat med våra nyutvecklade blodtester som gör det lättare att diagnostisera sjukdomen.
– Det här är jättestort och kommer förhoppningsvis revolutionera sjukvården!
Kommande år ser han att ett blodprov för Alzheimers sjukdom kommer rutinmässigt att användas och där positiva patienter snabbvärderas för att bli kandidat för Lecanemab-behandling.
Kerstin Wentz, fil dr överpsykolog Arbets- och miljömedicin ställer frågor rörande arbetsmiljöområdet:
– Att fler än någonsin är sjukskrivna på grund av exempelvis stress kan betraktas som en brist på strategiskt arbetsmiljöarbete.
– En förklaring kan vara ledarskapspassivitet, som en följd av en överbelastande arbetsmiljö.
Charlotte Sjöberg Larsson, internationell studierektor:
– Vi ser ett ökat intresse för internationalisering.
Det kan på sikt öka sjukhusets bidrag till global hälsa.