Brännaslornas drottning omslagJeanette Bäfverfeldt:
”Brännässlornas drottning”
Hoi förlag

Brännässlornas drottning” är en utvecklingsroman om flickan Gro som växer upp på 1960-talet i den brytningstid som präglades av ungdomsuppror och kvinnofrigörelse. Gro har svårt att navigera mellan mammans feministiska uppsluppenhet och den konservative stereotyp-pappans stränga persona – när han kommer hem från arbetet ska maten helst stå på bordet och sedan vill han läsa tidningen i fred i favoritfåtöljen.
Hur ska hon kunna vara både far och mor till lags? Det går förstås inte, men Gro suger i sig mammans ord:
”Kom ihåg att vad som än händer är kärleken viktigast av allt. All slags kärlek.” Det blir den röda tråden genom Gros liv.

Mamman slungas mellan det konstnärs-jag hon vill vara och djup depression, förorsakad av ”husliga bekymmer”, som psykiatern skriver i journalen. Medan mamman är olycklig på mentalsjukhus placeras Gro på barnhem. Pappan måste ju arbeta. Sådan är tidsandan i det framåtsträvande 60-talet. Men mamman kommer hem, liksom Gro, och en lillasyster föds. Och mamman fastnar allt djupare i den hemmafrutillvaro som hon upplever som kvävande.

Magisk realism med fakta och framåtskridande
Gro möter Mi-Mi, som sveper in i romanen som en fläkt av magisk realism. Mi-Mi får en avgörande betydelse för hur berättelsen rör sig framåt. Hon ser klart och nyktert på upplevelser och situationer som är förvirrande för Gro, och förklarar dem för henne – och oss. Mi-Mi står för fakta och framåtskridande.

Flygande språk utan klichéer
Språket flyger i ”Brännässlornas drottning” och som läsare flyger man med. Jeanette Bäfverfeldt använder många metaforer, men faktiskt inga klichéer. Språket känns nytt, fräscht, en njutning att läsa. Dessutom ger sig Jeanette Bäfverfeldt in i en svår genre, där mycket kommer att handla om kvinnors lust och sexualitet – omvittnat svårt att beskriva utan att det blir banalt. Här menar jag att författaren lyckas mer än utmärkt.

Konsekvent tröttande upprepning
En enda sak stör jag mig på och det är att Gros far konsekvent benämns som far-adelsmannen. Det blir, i mina ögon, en tröttande upprepning.
Titeln, ”Brännässlornas drottning”, anspelar på att brännässlan är en överlevare, precis som Gro. Och denna drottning får vi också möta i boken, som en mytisk figur.

Jeanette Bäfverfeldt
Jeanette Bäfverfeldt driver hemma hos-restaurang på Kalvsund och skriver på sin andra roman. Bild: Sofia Sabel.

Fakta om författaren
Jeanette Bäfverfeldt
Ålder: 64 år.
Sambo med Lars Ekh.
Har tidigare publicerat flera böcker om jämställdhet och psykisk ohälsa. Detta är hennes skönlitterära debut.
Efter många år som journalist bytte Jeanette Bäfverfeldt spår och började arbeta som utvecklingsledare inom hälso- och sjukvården och har varit med och startat Kunskapscentrum för jämlik vård i Västra Götaland.
Jeanette Bäfverfeldt bor idag på Kalvsund i Göteborgs norra skärgård, där hon driver en hemma hos-restaurang och skriver på heltid.
Dottern Elvira Bäfverfeldt Marklund har skapat den expressiva brännässlan på romanens omslag.

Föregående

När får Göteborg sitt varvsmuseum?

Nästa

Brist på specialistläkare men ingen vet hur många