ÄNTLIGEN VERKAR politiker i Göteborg reagera en smula mot korruptionen. Först ut är liberalerna. Här finns bykar att tvätta. Men blir det nåt?
I en debattartikel i Göteborgs-Posten (2/1) yttrar sig tre ledande liberaler i ämnet. Rubriken visar sig skarpare än själva texten och lyder: ”Korruptionen i Göteborg måste bekämpas och varenda utgift granskas”.
De tre författarna är Axel Darvik, ny gruppledare för partiet i fullmäktige, Eva Flyborg, ny vice gruppledare och Maria Nilsson, ordförande för partiet i Göteborg. En liten poäng är att de två första suttit i riksdagen tidigare medan den tredje nu är ledamot och vice gruppledare i riksdagen.
ARTIKELN HANDLAR om mycket och berör frågan om korruption bara ytligt. Den tar upp de kända stölderna på Göteborgs Spårvägar, något som Spanaren berättat om.
Visst belyser händelserna på Spårvägen hur det kan gå till i kommunen Göteborg. De avslöjar en kultur.
Korruption är nämligen något mycket vidare än stöld och annan ren brottslighet.
Den handlar om slapp ledning på olika nivåer, om kompistänkande mellan folk i bolag och förvaltningar, om bristande insikter om att beteendet inte går för sig.
”Ja men vi jobbar ändå ihop för kommunen ju”, är det lätt att tänka. Eller ”vi gör så här här”. Då hjälper man varandra till fördelar som inte behöver vara direkt brottsliga. Vad jag syftar på är vad man kallar vänskapskorruption och som inte är direkt olaglig. Nästa steg kan däremot vara just brottsligt.
ALLA ANSTÄLLDA i Göteborgs stad är förvisso inte korrumperade. Men det ändrar knappast det faktum att korruption förekommer. Och fortsätter.
Varför visar sig den politiska ledningen vara så släpphänt inför detta allvarliga problem? Kanske för att politiker inte riktigt förstår problemet. Kanske för att man i deras värld ordnar mycket den informella vägen innan formella beslut fattas. Inom och mellan partierna.
Då kan det vara lätt att rycka på axlarna åt att personalen använder informella kontakter för att nå resultat eller rentav egna fördelar.
LIBERALERNA HAR INTE gått i spetsen för att städa trappan uppifrån. Artikeln i GP tyder knappast på någon förestående uppryckning. Där förekommer inga tankar på räfst och rättarting.
Nu måste det dock vara dags för rejäl skärpning. Gärna ett ”åtgärdspaket” för att bruka ett uttryck som den kommunala apparaten borde känna igen.
Saken gäller göteborgarnas respekt för demokratin.