REGERINGEN LADE ett förslag om tillfälligt bemyndigande i smittskyddslagen. Detta innebär att regeringen kan regera via dekret, det vill säga utan att gå vägen via riksdagen som ju är lagstiftande. Detta är inget olagligt, men riksdagen måste säga ja till förslaget.
Innan regeringen lade fram förslaget till riksdagen lämnade man förslaget till remissbehandling samt överlämnade det till Lagrådet. Remissinstanserna som fick mycket kort remisstid var negativa och Lagrådet hade ett antal invändningar. Eftersom remisstiden endast var tre dagar menade Lagrådet att förslaget var ett otillfredsställande beredningsunderlag eftersom saken gäller ett förslag till undantagstillståndsliknande lagstiftning.
ÄVEN DE POLITISKA oppositionspartierna var negativa och hotade att fälla förslaget. Andra problem med förslaget var att det saknade konsekvensanalys, vilka inskränkningar som skulle göras med mera.
Regeringen drog då tillbaka förslaget och arbetade om det. Efter diskussion med oppositionen kom man överens om att riksdagen skulle omedelbart kunna ta ställning till förslag som lades fram och förkasta eller bifalla.
De mera konkreta förslagen exemplifierades med att upplösa stora folksamlingar, stänga hamnar och annan infrastruktur, stänga restauranger och barer, omfördela privata vårdgivares resurser. Men alla åtgärder skulle vara relaterat till Coronapandemin.
MED TANKE PÅ det ursprungliga förslaget som ju liknade det mycket starkt kritiserade Orbans förslag i Ungern blir man lite undrande varför det behövs ett undantagsliknande förslag i Sverige. Det är första gången i modern tid som man infört det. Man införde inte undantagslagar ens 1939 då Finland invaderades eller 1940 då Danmark och Norge invaderades även om det diskuterades. Skillnaden mot Ungerns lag var att det i Sverige skulle vara tidsbegränsat.
Den andra funderingen är vilka förhållanden som skulle innebära undantag. Det skulle vara med anledning av Coronasmittan så därför kan man fundera på Centerpartiets förslag att på grund av Coronasmittan så har de afghaner som omfattas av gymnasielagen små möjligheter att få jobb och skulle därmed utvisas enligt lag. Men med tanke på rådande omständigheter borde man ge amnesti och strunta i lagen, allt enligt Centerpartiet. Problemet är delvis att regeringen säger att man inte kan veta vilka omständigheter som kommer att inträffa som kräver en snabb behandling. Dessutom är frågan varför man inte skulle kunna snabba upp riksdagsbehandlingen, särskilt nu när det bara är 55 ledamöter i kammaren.
VIDARE FINNS tankarna på inskränkningar i våra fri- och rättigheter. Upplösa folksamlingar som till exempel demonstrationer går bra men hur är det med texter på nätet? Med tanke på ”falska” nyheter på nätet kan yttrandefriheten vara i fara. Det ger snarare upphov till konspirationer när inte informationen är konkret om vad som skall hindras.