Halverat kulturbidrag från kommunen och en 40-procentig hyreshöjning, ungefär samtidigt – det kan bli knäcken för Emigranternas hus i Stora Tullhuset på Packhusplatsen i Göteborg.
Museet som ägs och drivs av en stiftelse mer eller mindre ideellt kan tvingas stänga för gott. Museet beskriver och förklarar den stora utvandringen från Sverige till Nordamerika mellan åren 1850 och 1930.
Inte mindre än 1,3 miljoner människor lämnade landet under de här omvälvande åren, de flesta via Göteborgs hamn.
Praktiskt taget varje familj i Sverige har en eller flera anförvanter, som en gång i tiden utvandrade för att söka sin utkomst på andra sidan Atlanten. Totala antalet emigranter motsvarade i runda tal en fjärdedel av Sveriges dåvarande befolkning!
Precis som nutida invandrare bosatte sig de nyanlända i stora kolonier främst i städer i nordöstra delen av USA, där de vid behov kunde vara landsmän behjälpliga med yrkeskunskaper och annat.
Vid någon tidpunkt bodde det fler svenskar i Chicago än i Göteborg. Chicago var alltså Sveriges andra stad en tid… och sedan dess är stan en av Göteborgs vänorter.
Pengarna räcker inte
Med halverat kulturanslag och kraftigt höjd hyra kommer pengarna inte att räcka till för att driva historiskt intressanta Emigranternas hus vidare.
– Fruktansvärt okänsligt i en stad som Göteborg med alla historiska kopplingar till den väldiga utvandringen! Om inget radikalt görs är pengarna slut vid halvårsskiftet.
Det säger den engagerade och ideellt arbetade VD:n Roger Bodin till Spanaren och fortsätter:
– Praktiskt taget alla som beslutade sig för att lämna Sverige och utvandra under de här åren gjorde det via Göteborg. De kom från alla håll smed tåg till Göteborg Central varpå de tog in på hotell Nordstan i väntan på första etappen med båt till Hull i England, säger Roger Bodin.
Det hörs att han kan hela den här dramatiska perioden på sina fem.
Från Hull fortsatte sedan utresan med tåg till Liverpool eller Southampton där sista etappen startade ombord på större fartyg.
Et av dem hette RMS Titanic (Royal Marin Steamer) som hade 123 svenskar ombord under sin jungfrutur över Atlanten, då det kolliderade med ett isberg och sjönk 15 april 1912.
Av totalt 2207 passagerare följde 1496 med fartyget ned i det iskalla vattnet i Nordatlanten. Exakta uppgifter om hur många av svenskarna som var utvandrare finns inte men troligtvis de flesta eftersom de reste i 3e klass.
Sillgatan full av hotell
Det var Sillgatan i Västra Nordstan, som sedan många år tillbaka heter Postgatan, som blev den stora utvandrargatan från Göteborgs Central till hamnen. Där kom de hela familjer med sitt pick och pack och tog in på de små hotell som fanns i varje kvarter.
Ett av hotellen hette Hembygden där ägarna egendomligt nog propagerade för att folk skulle vända om och stanna kvar i Sverige i stället för att ge sig av!
Konstnären Lars Gillis skildrade en gång den här livliga tiden med ett antal stora målningar längs Sillgatan, om någon minns.
Högkonjunktur för skräddare
Längs Sillgatan fans också ett stort antal skräddare. De gjorde reklam direkt ute på gatan när folk kom förbi. Nej, som utfattiga trashankar kunde man verkligen inte komma till det stora landet i väster. Man måste vara välklädd och som man ha kostym! löd den enkla men effektiva reklamen. Och det måttsyddes för brinnande livet för att kläderna skulle hinna bli klara i tid.
Tills en dag en av skräddarna vid namn C H Ström kom på att det kanske skulle löna sig att i förväg sy upp en del kostymer i olika storlekar och erbjuda till försäljning. Konfektion hade sett dagens ljus, och hans idé med en liten konfektionsfabrik blev mycket framgångsrik. Samme skräddare grundade sedan Ströms herrekipering, sedan många år belägen i korsningen Kungsgatan/Västra Hamngatan.
Hur ser ekonomin ut?
Men efter dessa historiska glimtar åter till Emigranternas hus, som definitivt inte klarar fortsatt verksamhet med nuvarande tuffa ekonomiska förutsättningar. Museets enda kvarvarande anställde är uppsagd till halvårsskiftet. Sedan får Roger Bodin ensam driva verksamheten – om det finns några pengar kvar – eller bomma igen för gott.
Emigranternas hus har hållit till i Tullhuset sedan 2003 sedan den fösta motionen väcktes i fullmäktige 21 år tidigare. Museet har ungefär 11 000 besökare varje år, mestadels och nära nog dagligen skolklasser men även föreningar och släktforskare. Roger Bodin är en mycket kunnig och omtyckt föreläsare.
På några få år har Higab höjt årshyran från 925 000 till 1 356 000 kronor, d v s över 100 000 kronor i månaden. ”En ganska normal marknadsanpassning”, som bolaget väljer att motivera höjningen.
Förra året kom ett riktigt dråpslag då kulturnämnden beslutade att halvera sitt bidrag till verksamheten med 675 000 kronor.
– Det är minst sagt anmärkningsvärt och historielöst, att en stad som Göteborg med sådana traditioner kring utvandringen till Nordamerika agerar på det här sättet precis när stan skall fylla 400 år, kommenterar Roger Bodin till l slut.
