Han började med täljknivar, skejtboardar, åror och båtar av trä men snart ska hans första prototyp till vindsnurra monteras på Björkö i norra skärgården. Om allt går vägen hoppas David Olivegren på tiotalet mycket höga vindsnurror på torn av trä.
De vanliga vindkraftverken vi ser längs vägarna står på ståltorn med betongfundament som ”lampfötter”.
– Stålproduktionen orsakar enorma koldioxidutsläpp men med torn av granträ blir tornen starkare, tjockare, lättare, billigare och mer miljövänliga. Här i Sverige där det växer gott om gran, har det tillverkats limträbalkar sen över hundra år i Töreboda. De håller till mycket, exempelvis taket på Stockholms Centralstation.
– Stål behövs såklart, men till rätt saker. Inte till allt och inte till alla vindkrafttorn. Eftersom trä tar upp koldioxid när det växer kompenserar det för en del av utsläppen från det som måste göras av stål, säger David Olivegren.
Många yrken
Han har nyss passerat femtio men ändå lämnat ett antal yrken efter sig innan han började tågpendla till jobbet i Töreboda. För drygt 25 år sedan tillhörde han första kullen utbildade båtbyggare på Orust. Efter detta startade han båtbyggarfirma på Ängsholmen med en kamrat. Sedan gjorde han högskoleprovet och började läsa arkitektur på Chalmers, fast tog aldrig examen.
– Men jag var för mycket hantverkare och dessutom fick jag ont i ryggen av för mycket stillasittande, säger David Olivegren som också lagat kakelugnar, byggt skorstenar, köpt och renoverat fastigheter i ett fastighetsbolag som han nu har sålt.
Han fortsatte att fundera över trä som ersättning för stål som byggnadsmaterial i tornen till vindsnurror.
– Det blåser mer, ju högre upp från land man kommer. Och ju högre torn, desto större diameter på bottenplattan. Därför måste riktigt höga torn byggas i delar, då varken motorvägar eller broar klarar frakt av alltför långa sektioner.
– 2015 vände jag mig till Chalmers Entreprenörsskola och fick komma och presentera mina idéer. Då kallade jag det WoodStruck, en förkortning av Wooden Strucktures men också en ordlek med Woodstock eftersom avancerad träkonstruktion av byggbranschen setts som lite flummigt, berättar David. Tillsammans med två av affärsutvecklarna på utbildningen och Chalmers Ventures startade han 2016 Modivon AB, nu med sex anställda och ett antal inhyrda konsulter.
Gummifärg skyddar
Moelven, världens äldsta limträfabrik från 1919, tillverkar limträbalkarna som är en del av den bärande konstruktionen för vindsnurrorna.
Med i projektet är även Energimyndigheten, RISE (fd Statens Provningsanstalt), Teknos och Pretec samt SWPTC (svenskt vindkraftstekniskt center), som ska ha tornet på sin testanläggning på Björkö.
Under februari ska det första trätornet målas med ett slags gummifärg så att det inte suger in vatten. Töreboda Åkeri har åtagit sig att frakta det 30 meter långa ekipaget tjugo mil till Björkö, där det ska sättas upp i norra Kalvsund. Det blir i början av april om vädret tillåter, då en kran sätter det höga tornet på plats.
Det är en prototyp för Chalmers räkning. Nu håller vi på och söker sponsorer till ett 110 meter högt torn till Varbergsområdet där det finns kunder till energin.
– På lite sikt så hoppas vi på tio torn uppe i Rabbalshede, men till det behövs en större fabrik, med robotar för tillverkningen.
Och så det bästa till sist: En vindsnurra är uttjänt efter cirka 30 år och kan då plockas ner i delar. Tornet går att såga upp för användning i byggbranschen till allt från bjälkar, golv och väggar. Och sedan kan man göra fjärrvärme eller gas till drivmedel av dem.
