NU NÄR ALMEDALEN är över får vi samma diskussion som efter biblioteksmässan. Hur skall vi förbjuda nazistiska och rasistiska organisationer? Och de flesta menar NMR (Nordiska motståndsrörelsen). Men nu tillsätter regeringen en parlamentariskt sammansatt kommitté, som skall avväga om det bör införas ett särskilt straffansvar för deltagande i en rasistisk organisation och ett förbud mot rasistiska organisationer som sådana.

Eftersom ett förbud strider mot grundlagens bestämmelse om föreningsfrihet skall kommittén istället försöka använda regeringsformens 2 kapitel §24 där det står: ”Föreningsfriheten får begränsas endast när det gäller sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande”. Denna lag tillkom 1993 och har aldrig tillämpats även om lydelsen är något ändrad 2010.

Kommittén får två år på sig eftersom man förutser flera svårigheter.

FÖRSTA SVÅRIGHETEN är naturligtvis att definiera vad som är en rasistisk organisation. Om en organisation anmäls och av domstol frias så är organisationen definitionsmässigt inte rasistisk och kan fullt lagligt fortsätta sin verksamhet. Man kan så att säga komma att legitimera organisationer.

Om organisationen skulle fällas så kan den byta namn och fortsätta. Vi kan jämföra med när Karl den fjortonde Johan använde indragningsmakten mot Aftonbladet efter Tryckfrihetslagstiftningen 1808-09. Man drog in Aftonbladet, men tidningen utkom dagen efter som det första Aftonbladet och när det drogs in uppstod det andra Aftonbladet och så vidare upp till jag tror det tjugondeförsta Aftonbladet då kungen gav upp. Som ansvarig hade tidningen varje gång en så kallad målvakt som fick sitta inne någon månad med full lön. Att komma runt något liknande är inte lätt.

Nästa problem är deltagande om det innebär handling eller åsikt. Vi har aldrig haft åsiktsförbud i svensk lagstiftning och om det innebär handling så har vi redan hets mot folkgrupp, en paragraf som är mycket tänjbar och innebär problem med vad som är en folkgrupp.

Om deltagande innebär att till exempel delta i demonstration så tillhör det våra friheter enligt grundlag och den skulle inte ändras. Att vara medlem behöver inte innebära vare sig åsikt eller beteende. Dessutom tror jag inte att tveksamma organisationer har någon medlemsförteckning.

JAG FÖRSTÅR INTE riktigt varför det inte räcker med den lagstiftning som vi har och som gäller hets mot folkgrupp varigenom någon hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Varför skall man kriminalisera ett deltagande som inte innebär hets mot folkgrupp?

På mig förefaller lagstiftning på det här området att vara ett rent Sisyfosarbete om vi byter ut klippan mot lagstiftning.

Previous

Vilka styr sjukvården? Egentligen?

Next

Sjöräddningen får ny båt som gåva