Det är hög tid för kommunerna att agera för att hantera pensionsskulden innan utbetalningarna till pensionärer når sin topp om 10-15 år.
– Om inte riskeras välfärden för kommande generationer med höjda skatter, försämrad kvalitet i skola, vård och omsorg, uppmanar Greger Gustafson, affärsansvarig för Offentlig Affär hos försäkringsbolaget
Skandia.
Det framgår av Skandias åttonde rapport om pensionsskulden i kommunerna. Rapporten publicerades tidigare i höst.
– Skulden minskar fortsatt, då fler går i pension men också av att flera kommuner valt att amortera på skulden, säger till Spanaren Greger Gustafson.
– Amorteringarna är förutsättning för en fortsatt tryggad välfärd, förklarar han. De ekonomiska utsikterna för svensk offentlig ekonomi är goda och gör det möjligt att arbeta för aktivt hantera pensionsskulden, säger han och tillägger:
– De kommuner som drar fördel av läget och tar ansvar för de kraftigt ökade pensionsutbetalningarna bäddar för kommande generationers välfärd. Det måste ske under de närmaste 10-15 åren. För det som händer är:
Att 1940-talisterna blir äldre och mer vårdkrävande
Och 1960-talisterna går i pension
Och 2010-talisterna ökar resursbehoven inom barnomsorg och skola.
Kommunernas pensionsskuld som 50 000 lärarlöner i tio år
Kommunerna har en sammanlagd pensionsskuld på 232 miljarder kronor. Det motsvarar i runda tal cirka 50 000 lärarlöner i tio års tid. Av den skulden är den största delen dold, 194 miljarder kronor. Den redovisas som en not i balansräkningen under Ansvarsförbindelse och är pensionsskulden fram till och med 31 december 1997.
Då genomfördes en förändring i redovisningen av pensionsskulden:
Från den 1 januari 1998 lades pensionssystemet om. Sättet att redovisa den är reglerat i lag och medför att det ser ut som om soliditeten är högre än den i själva verket är, då skulden lagts utanför balansräkningen.
– Den synliga delen av pensionsskulden är bara 10-15 procent av den totala skulden, berättar Greger Gustafson.
Innebörden av detta är, att om hela skulden redovisas i balansräkningen så skulle kommuner med svag ekonomi få en negativ soliditet. Vore de företag så kunde de riskera att betecknas som konkursmässiga. Men en kommun kan inte gå konkurs. Den kan höja skatten, sälja av mark och andra tillgångar, med mera för att klara en tillfällig ekonomisk kris.
Nästan var femte kommun har en negativ soliditet och är på pappret konkursmässig om den totala
pensionsskulden räknas med, säger Greger Gustafson i rapporten. Pensionsskulden hos kommunerna räknat per invånare är i genomsnitt 23 000 kronor. Den är lägst med bara 515 kronor per invånare i skånska Sjöbo och högst med 55 000 kronor per invånare på Gotland, som emellertid är ett specialfall i egenskap av att vara kommun, landsting och region.
Förutsättningarna att hantera skulden är olika. De många kommunerna med krympande befolkning har en tyngre börda än kommunerna med växande invånarantal.
– Färre invånare innebär att den minskande befolkningen samtidigt ska bära utbetalningarna av tidigare intjänade pensionsförmåner, förklarar Greger Gustafson för Spanaren.
Den gamla pensionsskulden från tiden före 1998 sjunker nu sakta efter toppåret 2013. Den beräknas hos SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, vara borta med den siste pensionären, omkring 2060.
– Före 1998 återlånades pensionsskulden i verksamheten, vilket innebär att det blir svårt för kommunerna att genom avkastning betala på de växande pensionsutbetalningarna. Istället måste betalningen ske genom skattsedeln, förklarar Greger Gustafson.
Från och med 1998 började man bland annat göra årliga avsättningar för pensionerna, eller att låta
försäkringsbolag hantera pensionerna.
” Man begriper inte alltid vad pensionsskulden är”
Nationalekonomen Hans Jensevik i Uppsala, tidigare bland annat VD i Svensk Kommunrating, ekonomichef i Uppsala kommun och lärare i nationalekonomi vid Göteborgs universitet, är bekymrad över bristande kunskap hos de styrande politikerna i många kommuner om pensionsskulden och dess inverkan på kommunens ekonomi.
– Man begriper inte alltid vad pensionsskulden innebär, säger han till Spanaren.
Pensionsskulden 2017 i kommunerna (exklusive ev. pensionsskulder i deras bolag):
Kommunerna med störst pensionsskuld per invånare ligger i Norrbotten och Jämtland/Härjedalen. En förklaring är bland annat den minskande befolkningen:
Sorsele 39 620 kr/invånare
Pajala 39 041
Strömsund 38 250
Kommunerna med den lägsta pensionsskulden finns i Skåne:
Åstorp 7 658 kr/invånare
Höör 4 029
Sjöbo 515
Källa: Marie Glanzelius, Offentlig ekonomi och mikrosimulering, SCB.
Göteborgs Stads pensionsskuld
Göteborgs Stads pensionsskuld är omräknat per invånare 24 239 kronor.
I balansräkningen redovisas pensionsskulden till 2 974 mnkr och ansvarsförbindelsen med 10 698
mnkr, så Göteborgs pensionsskuld är ca 13,7 miljarder kronor.
Göteborgs Stads ekonomifunktion hänvisar för Spanaren kommentarer om pensionsskulden till stadens styrande politiker på frågor om skuldens påverkan på stadens ekonomi, huruvida skulden begränsar angelägna satsningar eller vilka strategier som man arbetar efter för att minimera inverkan för staden och dess omkring 564 000 invånare.
Tio kommuner i Västra Götalands län med högst resp. lägst pensionsskuld per invånare:
Gullspång 32 013
Lysekil 29 393
Sotenäs 26 930
Öckerö 26 670
Mariestad 25 803
Orust 25 675
Tjörn 25 457
Lidköping 25 428
Bengtsfors 25 093
Vara 25 043
Borås 19 940
Vårgårda 19 916
Ulricehamn 19 736
Götene 19 379
Hjo 19 233
Uddevalla 19 164
Bollebygd 18 597
Töreboda 18 481
Lilla Edet 18 412
Tidaholm 14 464
Källa: Marie Glanzelius, Offentlig ekonomi och mikrosimulering, SCB.
Landstingen/regionerna pensionsskuld som 50 000 sjuksköterskelöner i tio år
För landstingen/regionerna är situationen likartad som för kommunerna. Landstingens/regionernas
sammanlagda pensionsskuld uppgår till ca 243 miljarder kronor. Beloppet motsvarar omkring
50 000 sjuksköterskelöner i tio års tid:
Störst skuld:
Västerbottens läns landsting 35 006 kr/invånare,
Region Örebro län 30 361,
Norrbotten 29 380.
Lägst skuld:
Landstinget i Sörmland 19 503 kr/invånare,
Region Gotland 19 389,
Region Halland 18 515.
Källa SCB
Hela kommunsektorns pensionsskuld uppgick 2017 till 475 miljarder kronor,
inklusive särskild löneskatt:
Kommuner 232
Landsting 243
Sammantaget 475 miljarder kronor
Källa SCB
Omräknat per invånare blir det i genomsnitt cirka 47 000 kronor.
En del av del ekonomiska verkligheten
– Pensionsskulden är en del av den ekonomiska verkligheten. Den utgör en betydande kostnadsbelastning, men är med i den ekonomiska planeringen, förklarar för Spanaren ekonomen Siv Stjernborg vid SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, författare till ”Kommuners och landstings pensionsskuld 2015”.
