Spanarens reportage om den oro köpmännen i Stora Saluhallen och Feskekôrka känner inför framtiden har väckt uppmärksamhet.
Handlarnas oro förstärks av tankarna kring hur ett eventuellt byggande av Västlänken skulle kunna påverka tillgängligheten i Göteborgs innerstad, där en stor del av kommersen med dagligvaror och kläder äger rum.
Många tror att trängselskatten och de höga parkeringsavgifterna i kombination med att stora delar av centrum förvandlas till en stökig byggarbetsplats med mycket buller och tung trafik kommer att få många göteborgare att välja andra inköpsställen i stans periferi. Göteborg lär vara den stad i Sverige som har flest köpcentra utanför de centrala delarna.
Stora Saluhallen och Feskekôrka är två av de 300 byggnader som ägs och förvaltas av det kommunala fastighetsbolaget Higab AB, som heter enbart det efter namnbyte 2012.
”Centrala stan viktig”
Hur ser Higab på framtiden för Göteborgs innerstad, där många av bolagets fastigheter är belägna?
− Vi delar såklart den oro många köpmän i centrala Göteborg känner, i synnerhet sådana klenoder som Saluhallen och Feskekôrka. Det är ju en viktig del av verksamheten i bolaget, liksom i alla fastighetsbolag, att ha viss insyn i och kunskap om hur hyresgästernas affärsverksamhet utvecklas, svarar Johan Carlsson, affärsområdeschef i Higab, på Spanarens fråga och fortsätter:
− En viktig del i det arbetet är att ha koll på tillgängligheten till hela innerstan. Vi försöker ha en fortlöpande kontakt med de verksamheter som bedrivs i våra fastigheter, tillsammans med vårt dotterbolag Göteborgslokaler. En gång om året gör vi en översyn, samlar fakta på alla nivåer och gör sen en bedömning av riskerna för att köpcentra runt stan skall plocka kunder från city. Saluhallen och Feskekôrka till exempel skall ju bland annat vara handelsplatser för det vi kallar närproducerat.
Förvalta med lönsamhet
− Hur kan Higab eventuellt gå in och stötta sina hyresgästers verksamhet?
− Givetvis kan vi inte stötta enskilda näringsidkare finansiellt, men vi gör ändå ganska mycket rent konkret och praktiskt, säger Johan Carlsson. Vi har ju ett kommunalt uppdrag från fullmäktige att förvalta ett visst antal fastigheter med lönsamhet. Till detta uppdrag är det kopplat bestämmelser vi måste följa och ta hänsyn till.
− Men vi kan exempelvis hjälpa till med allmän marknadsföring av innerstaden. För inte så länge sedan medverkade vi aktivt vid tillkomsten av en TV-serie om Saluhallen som Sveriges Television hade beställt.
Ny grafisk profil i Saluhallen
− De flesta handlare är duktiga på det de håller på med och många är också bra på att nå ut till sina kunder, exempelvis via sociala medier. Ändå har vi medverkat till att Saluhallen har fått en grafisk profil, som vi själva använder i vår marknadsföring och även låter alla handlare använda. Vi har därtill bekostat och låtit installera en presentkortsautomat i hallen. Vi har en marknadsplan som sträcker sig tre år framåt. För oss handlar det om att marknadsföra både handelsplatserna och byggnaderna.
− Men nog skulle handlarna kunna göra lite mer. Saluhallen och Feskekôrka skulle kanske behöva tänka över sina öppettider en gång till. Utöver bra produkter skulle de kunna erbjuda kunderna råd och tips. Det här kan vi sätta oss ned och prata om förstås. Men som sagt: vi har också bestämmelser att följa för att inte särbehandla någon på ett felaktigt sätt.
Minskad påverkan utlovad
Frågan om hur Higab ser på ett eventuellt byggande av Västlänken och hur det skulle kunna påverka Göteborgs centrum hanteras av Higabs VD och fastighetsutvecklingschef Göran Sylvesten.
− Vi har fått försäkringar från Trafikverket om arrangemang som skulle minska påverkan på innerstadens handel. Vårt intresse är att inte våra kunder och deras kunder i sin tur drabbas. Vi har också fått försäkringar om att de byggnader och fastigheter vi förvaltar inte skall skadas vid byggandet. Men tyvärr tvingas vi evakuera Johannebergs Landeri och lägga det i malpåse några år, framhåller Göran Sylvesten.
Det här är Higab i ett nötskal
Higab är ett fastighetsbolag inom Göteborgs Stad. Många av stans mest kända och betydelsefulla kulturbyggnader ägs och förvaltas av Higab, som även har lokaler för utbildning, idrott, hantverk och industri.
Affärsidén är att långsiktigt äga, vårda och utveckla fastigheter för Göteborgs Stad och i samverkan med kunder skapa verksamhetsanpassade lokaler.
Totalt uppgår fastighetsbeståndet till cirka 300 byggnader om drygt 650 000 m². Detta gör Higab till en av de större aktörerna på fastighetsmarknaden i Göteborg.
Bidrar till stans utveckling
Higabs verksamhet styrs till stor del av de direktiv som ägaren, Göteborgs Stad, har ställt upp för bolaget genom beslut i fullmäktige. Av ägardirektivet framgår bland annat att Higab skall:
•Bidra till stadens utveckling
• Vara lyhörda för de värden som präglar Göteborg
• Vårda och utveckla Göteborgs Stads kulturfastigheter, samt
• Vara en långsiktig, stabil aktör med god soliditet och lönsamhet
Ägardirektivet betonar framförallt uppgiften att vårda, utveckla och förvalta de fastigheter som bedöms ha ett kulturhistoriskt värde. Ett annat direktiv är att aktivt främja och tillgodose intressen för i huvudsak mindre företag och organisationer.
Även många byggnadsminnen
Bland Higabs hus finns 26 som är ett byggnadsminne, en byggnad eller en miljö med flera byggnader, en park, trädgård eller en gammal bro som har högt kulturhistoriskt värde. Med stöd av Lagen om kulturminnen (SFS1988.950) beslutar Länsstyrelsen om ett objekt ska bli byggnadsminne. Det senaste bland Higabs hus är Feskekôrka som blev byggnadsminnesförklarad i oktober 2013.
”Nej, hyreshöjningen var inte 110 procent”
Jag har läst Spanarens artikel om Saluhallen och Feskekôrka och jag tycker att den fångar upp den oro som generellt finns i staden Göteborg kring osäkerheten om hur uppförandet av Västlänken kommer påverka olika verksamheter.
Det finns dock ett faktafel som jag vill upplysa om gällande de hyreshöjningar som omnämns: ”Om man till denna minskning lägger de hyreshöjningar på 110 procent som fastighetsförvaltaren, kommunala Higab, började ta ut efter återinvigningen i december 2012…”
Detta stämmer inte med verkligheten. Till en början är det viktigt att känna till att hyrorna till alla privata näringsidkare ses över löpande, vanligtvis vart tredje år, då ett standardhyresavtal löper på 3 år.
Som kommunal hyresvärd är det av vikt att vi följer de lagar som följer med vårt uppdrag samt de direktiv som vår ägare stiftar. I praktiken innebär detta att vi inte kan gynna en enskild näringsidkare och vi måste också behandla alla våra kunder lika.
Hyressättningen bygger på principen att det är efterfrågan på lokaler som sätter nivån. Detta betyder att vi hela tiden bevakar hyresnivåer och hur stor efterfrågan är på lokaler.
Vi gör också årligen en analys på den totala omsättningen i hallen i förhållande till det totala hyresuttaget. Det finns sedan nyckeltal att jämföra med hur branscher ligger till enligt sammanställd statistik från olika branschorganisationer. I just detta avseende tar vi i dagsläget generellt ut något lägre hyra än vad branschen tar ut.
Den genomsnittliga hyresjusteringen som gjordes runt 2012 ligger på +40% (och inte 110%) och då är det precis som ni riktigt påpekar i er artikel så, att hyresnivåerna utgick från en riktigt låg nivå i jämförelse med vad andra handlare i innerstaden betalar.
Med vänlig hälsning
Johan Carlsson – Affärsområdeschef Higab
Spanaren svarar:
Tack för detta påpekande och beriktigande. Vi beklagar felet. Rätt skall förstås vara rätt. Det var för att få en kommentar till uppgifterna (från flera håll) att hyreshöjningen efter ombyggnaden var så häpnadsväckande hög som 110 procent, som jag vid tre tillfällen före artikelns publicering sökte den ansvarige tjänstemannen på Higab – utan att lyckas etablera kontakt.
Tord Melander
