När Göteborgs revisorer granskade hur de  kommunala bolagen följer lagen om offentlighet gillrade de enklast tänkbara fälla.

Ändå föll bolagen i den.

Revisorernas granskning avslöjade bristande öppenhet i Göteborgs kommunala bolag.

Revisorernas granskning avslöjade bristande öppenhet i Göteborgs kommunala bolag.

Tricket avslöjade inte bara bolagens okunnighet om grundlagsfästa demokratiska rättigheter – men också en brist på insikt om vem kommunala tjänstemän är satta att tjäna.

Revisionsrapporten “Granskning av offentlighet och sekretess i 14 bolag” publicerades i januari (finns att ladda ner på kommunens hemsida). Den påpekar brister i bolagens hantering av handlingar som ska vara tillgängliga för alla som vill titta på dem.

Under granskningen begärde revisorerna vid tre olika tillfällen ut uppgifter från bolagen om a) anställningsavtal för någon ledande befattningshavare, b) den totala kostnaden för intern representation för 2013 samt c) fakturor för vd:s telefonkostnader under ett kvartal.

Begäran skickades per mejl som inte kunde spåras till revisorerna.

Så här kunde det se ut (mejl till Göteborgs hamn AB):

“Hej

Om jag förstått det rätt är alla kommunens avtal offentliga? Skulle därför vilja begära ut anställningsavtalet för Dan-Erik Andersson?

Tack!

Hälsningar Christian Hagberg”

Alla de uppgifter revisorerna på detta sätt begärde ut är genom lag och praxis offentliga. Det borde alltså inte ha berett bolagen minsta problem att omedelbart lämna ut de begärda uppgifterna.

Ändå stötte de på motstånd.

Svaret från hamnen:

“Hej Christian,

Du är välkommen att komma hit och titta på avtalet. Vänligen kontakta Susanna Utbult för lämplig tid…”

“Christian” svarade att han hellre ville ha avtalet via mail och tackade på förhand.

Han fick då anställningsavtalet via mejl – sex dagar efter att han begärt att få ta del av avtalet –  men med uppgiften om lönens storlek överstruken.

“Jag lämnar inte ut lönen eftersom jag bedömer att den är belagd med sekretess”, skrev Susanne Utbult.

Hon talade också om för Christian att han kunde begära att Göteborgs hamn skriver ett “utförligt och motiverat sekretessbeslut som du kan överklaga”.

I nio andra fall hade bolag maskat uppgifter i de handlingar som lämnades ut. I åtta av dessa fall hade bolagen – bland dem Poseidon – inte upplyst om möjligheten att begära ett formellt beslut med besvärshänvisning för att kunna överklaga.

Revisorernas slutsats:

Utifrån resultatet från vår begäran av utlämnande av allmänna handlingar är det vår bedömning att gällande lagstiftning inte har följts fullt ut. Detta då en begärd handling inte lämnades ut och vissa uppgifter i utlämnade handlingar hade maskerats utan att någon information om detta lämnades. Lagstiftningen är tydlig med att då hela eller delar av en begärd handling inte lämnas ut ska den som begärt ut handlingen informeras om rätten att begära ett skriftligt avslagsbeslut och att ett sådant krävs för att det ska vara möjligt att överklaga avslaget, en så kallad besvärshänvisning. Vår bedömning är att bolagen i detta avseende måste stärka och tydliggöra arbetssätt och anvisningar.”

Frågan är vad resultatet blivit om revisorerna ställt bolagens sekretessprövning på större prov – genom att begära ut handlingar där det inte är lika självklart att offentlighet ska gälla.