Grunden till Sahlgrenska Universitetssjukhuset, norra Europas största, lades redan 1776. Vid sin död 10 mars 1776 hade kommerserådet och direktören Niclas Sahlgren donerat 150 000 daler silvermynt för byggandet av ”enke-, arbets- eller sjukhus, ettdera eller alla tre”.

Det blev ett sjukhus, men det skulle dröja sex år innan den första patienten kunde tas emot.

Niclas Sahlgren

Niclas Sahlgren

Diskussionen om hur donationen skulle användas pågick i flera år innan frågan avgjordes med en offentlig tävling. Då vann politiborgmästare Daniel Petterssons förslag, som gick ut på att det skulle byggas ett lasarett med namnet Sahlgrenska sjukhuset.

Vilket värde hade donationen?

Vid sin död 1776 efterlämnade Niclas Sahlgren en förmögenhet på 4 159 498 daler silvermynt. Pengarna hade han i första hand tjänat på sitt delägarskap i Svenska Ostindiska Companiet, där han verkade som direktör 1733-1768.

Räknat på konsumentprisindex motsvarar 4 159 498 daler silvermynt 290 400 919 kronor i dagens penningvärde. Om man i stället mäter med löneindex för arbetare och löntagare under samma tid motsvarade förmögenheten drygt 6,75 miljarder i dagens penningvärde.

Pehr Dubb

Pehr Dubb

Under åren 1776-2016 har konsumentprisindex i genomsnitt ökat med 2,55 procent per år och löneindex med 3,9 i snitt.

Även Vetenskapsakademien gynnade

Niclas Sahlgren föddes i Göteborg 1701 och avled 1776. Han titulerades direktör och kommerseråd. Sahlgren donerade även bland annat 150 000 daler silvermynt till Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm, i vilken han 1773 hade invalts som ledamot nr 201. Strax före sin död invaldes han även in i Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg.

Niclas Sahlgren utsågs 1772 även till kommendör av Vasaorden vid dess första ordenskapitel. Däremot avböjde han att bli adlad med motiveringen: ”Hellre den förste i sitt stånd än den siste i ett annat.”

Niclas Sahlgrens kista i Tölö kyrka har inskriften ”Odödlig genom medborgerlig frikostighet.”

Ung, mångsidig läkare

Pehr Dubb föddes 1750 i Mariestad. Efter att ha lärt sig läsa tidigt, genomgått skolgång i Mariestad och skrivits in på gymnasium 1967 tog Pehr Dubb studenten i Uppsala 1768.

Efter medicinstudier blev han med kand 1775, med lic 1776 och två år senare medicine doktor på en avhandling om behandling av könssjukdomar. Hans kunskapshunger var stor och därför arbetade han fram till doktorsgraden med eller nära flera av Sveriges skickligaste läkare.

Pehr Dubb flyttade till Göteborg 1778 och efter tre års arbete här utsågs han till amiralitetsmedicus vid arméns flotta (!) i Göteborg, där han verkade åren 1781-1812. Under de första åren i Göteborg vistades han även elva månader i Frankrike för att studera sjukhusens organisation, främst i Paris.

Pehr Dubb använde bland annat dessa studier som förebild vid startandet 1782 av Sahlgrenska sjukhuset, då han blev sjukhusets förste överläkare och därtill styresman.

Engagerad i fattigvården

Han stannade kvar på sin tjänst som överläkare till 1805 och därefter ägnade han sina krafter främst åt fattigvården. 1810 blev han ledamot av en kommitté för organiserandet av Sveriges fattigvård och vid sin avgång som fattigvårdens ordförande 1829 tillerkändes han en årlig pension om 1 000 riksdaler Banco.

När renhållningen i Göteborg utlystes på auktion 1808 ropade Pehr Dubb in verksamheten för 155 riksdaler per år. Sedan fick fattigförsörjningsdirektionen order om att verkställa uppdraget.

Drogs upp med rep

Pehr Dubb fick även ofta förfrågningar om att stå fadder vid barndop och kallades därför Pappa Dubb bland allmänheten. Han blev, liksom stadens grundare, ”med tiden tämligen fet” och de sista åren fick han vid läkarbesök dras upp med rep av en betjänt i de trånga trapporna.

Tillsammans med Kristoffer Carlander lade Pehr Dubb grunden till Medicinska Sällskapet, nu Göteborgs läkaresällskap. Han var även medlem i flera frimurarloger och blev 1794 invald i Kungliga Vetenskapsakademien som ledamot nummer 274.

Pehr Dubb var även verksam inom Kungliga Lantbruksakademien, flera av länens hushållningssällskap och Svenska Trädgårdsföreningen.

Sitt sista offentliga uppdrag hade han vid 80 års ålder när han 1829 invigde Chalmerska Slöjdskolan, embryot till Chalmers Tekniska Högskola.

Han ligger begravd på Stampens kyrkogård där frimurarnas monument över hans gärning ännu finns kvar med den enkla inskriptionen ”Pehr Dubb. Wänner reste Wården”. Hans eget valspråk var Prodesse (att gagna).

Fotnot 1: Formlerna för att räkna om gamla valutor till dagens har arbetats fram av Rodney Edvinsson, docent i ekonomisk historia vid Stockholms universitet och Johan Söderberg.

Fotnot 2: Att Gustaf II Adolf ”med tiden blev tämligen fet” är en mening denne skribent minns från en av gymnasiets historieböcker.