Uppdrag Granskning avslöjade att åtskilligt inte stod rätt till med den kommunala förvaltningen i Göteborg.

Rätt snart stod det också klart, att den politiska kultur som utvecklats i stan under de senaste decennierna även omfattade stans dåvarande 132 (!) bolag.

Inga-Britt Ahlenius är kritisk till bolag som kommunal verksamhetsform. Foto: Carina Gran

Inga-Britt Ahlenius är kritisk till bolag som kommunal verksamhetsform. Foto: Carina Gran

Många , som länge hade haft på känn att det förekom mutor, gentjänster, andra oegentligheter och maktmissbruk lite varstans i kommunen, fick vatten på sian kvarnar.

Statsåklagare Nils-Eric Schultz fick i uppdrag att utreda mutanklagelserna, som i slutet av april resulterade i fällande domar för mutbrott med fängelsestraff som påföljd (se annan artikel).

En av dem utanför Göteborg som reagerade kraftigt på avslöjandena i TV var Inga-Britt Ahlenius, tidigare bl a generaldirektör för Riksrevisionen och senast undergeneralsekreterare och chef för FNs interngranskning.

”Jävsförhållanden”

I en debattartikel i GP 12 november förra året skrev hon bl a: ”Göteborgs verksamhet karakteriseras närmast av institutionaliserade jävsförhållanden. Det gäller också revisionen. När politiker sitter på flera stolar samtidigt, i exempelvis kommunstyrelsen, nämnder och kommunala bolagsstyrelser, säger det sig självt att detta nätverk av personer inte säkrar tillräcklig styrning, kontroll och ansvarsutkrävande som grund för medborgerligt förtroende.”

― Det stämmer och det står jag för, säger Inga-Britt Ahlenius till Spanaren vid ett besök i Göteborg för att föreläsa om mutkulturer vid Vetenskapsfestivalen. Hon är f n gästprofessor vid Handelshögskolan i Göteborg.

― Den vanskötsel och särskilda anda om råder i Göteborg klarar kommunen inte av att rätta till själv. Det krävs framför allt en lagreglering av den kommunala verksamheten, på liknande sätt som i staten. I Göteborg, liksom i alla andra kommuner, finns inte någon motsvarighet alls till det regelverk som gäller för staten. Regelverket startar t o m i grundlagen och reglerar den statliga förvaltningen och tjänstemännens ställning och har en tydlig rollfördelning mellan den politiska nivån och tjänstemännen.

Syfte: Att tjäna medborgarna

Beträffande den omfattande bolagiseringen av kommunernas verksamhet – alldeles särskilt i Göteborg, säger hon vidare:

― Det verkar inte som att man inser att en bolagisering fjärmar den kommunala verksamheten från det ursprungliga syftet – att tjäna medborgarna. För ett bolag gäller aktiebolagslagen, en reglering som är upprättad för vinstdrivande företag på en marknad, en kommersiell kultur. Men den offentliga verksamheten är inget företag, det är en rättsordning och målet är inte att ge vinst utan att tjäna medborgarna.

Ny lagstiftning behövs

Hur kunde det då bli en sådan oreda i Göteborgs kommunala förvaltning? Hur kunde det bli så att politiker sitter på flera stolar i olika roller och på så sätt i åratal kunnat kontrollera genomförandet av sina egna beslut?

― Brist på lagstiftning, tveklöst, slår Inga-Britt Ahlenius fast. Vi har visserligen en kommunallag men den har fortfarande sitt perspektiv från 1860-talet då den första kommunalstadgan kom till – en tid då kommunerna var många och små. Verksamheten var begränsad till en begynnande skola och fattigvård och det fanns bara förtroendevalda, inga tjänstemän. Kommunallagen nämner knappast och reglerar inte den kommunala förvaltningen och tjänstemännen, det är som om de inte existerade.

―Staten har idag delegerat så mycket som två tredjedelar av den offentliga verksamheten till kommunerna. Då måste det också finnas klara regler för hur detta arbete skall organiseras och regleras, precis som i staten, säger Inga-Britt Ahlenius och betonar att det är mycket angeläget att vi får en ny kommunallag som reflekterar verkligheten och den omvärldsförändring som skett under 150 år.

Fotnot: Läs fler Ahlenius-synpunkter i vår kompletterande artikel ”Kommunerna behöver…”

 

INGA-BRITT AHLENIUS

  • Född i Karlstad 1939.
  • Skolor: latinstudent i Gävle 1958. Examen Handelshögskolan i Stockholm 1961.
  • Familj: tre barn, åtta barnbarn.
  • Bor: Danderyd.
  • Karriär: Banktjänsteman 1965. Finansdepartementet 1975, budgetchef 19861993. Generaldirektör Riksrevisionsverket 1993-2003.
  • Auditor General i Kosovo 2003 – 2005
  • Undergeneralsekreterare i FN 2005-2010.
  • Hedersdoktorat: Lunds Universitet, Kungliga Tekniska Högskolan. Ledamot Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA.
  • Intressen: Opera, klassisk musik, skönlitteratur, sommarhuset på Gotland.
  • Oanad talang: sömnad, broderi.