Vi går till val. En del partier till höger vill att de förhandlade hyrorna mellan fastighetsägare och Hyresgästföreningen ska skrotas och värdarna ska få sätta marknadshyror, vilket ger högre hyra.
Den senaste statistiken visar att hyrorna i de flesta stadsdelar i Göteborg de senaste fem åren ökat men något mer än det allmänna prisutvecklingen. Och med marknadshyror skulle hyrorna för attraktiva lägenheter i stadens mitt gå upp med i värsta fall nästan det dubbla! Klart en hyresvärd blir intresserad.
När vi pratar marknadshyror måste vi ha vissa saker klart för oss. Ledarskribenter på Svenska Dagbladet och utredare på högersmedjan Timbro pratar om hur marknadshyror skulle göra det bra mycket bättre för hyresgäster i Stockholms innerstad, liksom i Göteborg och kanske i Malmö.Ty det är där problemen finns, folk har i årtionden flyttat in till stan där jobben finns och alla får helt enkelt inte plats.
Mer betalt till ägare skulle ge fler byggen – men plats saknas
I ett sånt läge skulle marknadskrafterna och en fri hyressättning kunna skapa större inkomster till fastighetsägarna, som helt enkelt kan ta mer betalt för hyreslägenheten. Detta skulle i sin tur göra att alla ville bygga fler hus och tjäna pengar på det.
Hyresmarknaden skulle automatiskt svälla och alla få bo där de ville.
Problemet är att det inte finns några platser att bygga på så att alla som vill får plats. Resultatet är att de som inte har råd blir utcentrifugerade från sina lägenheter eller får bo betydligt enklare och trångt. Och hyrorna förblir höga.
Inte bara nationalekonomer inser problematiken
Något som inte bara nationalekonomer ogillar: De flesta anser att det vore olyckligt om hyresvärdarna drog åt sig allt mer pengar, ty då kommer alla andra marknadsaktörer att förlora: Folk har inte råd med vare sig bilar, nya skor, god mat eller resor. Inkomsterna ökar ju inte, bara hyresutgifterna!
Oklart varför svenska modellen inte skulle fungera
I Sverige har vi sen årtionden haft ett system där man förhandlar hyrorna, man mäter standard och lite läget och kommer fram till en samsyn på hyresnivåerna i ett hus.
Lite som vi förhandlar löner och allmänna villkor på arbetsmarknaden, den så kallade svenska modellen. Som alltså marknadshyresvännerna inte gillar när det gäller bostäder. Lite oklart varför.
I Finland får skattebetalarna hjälpa till
Tittar man sig omkring i världen och jämför med andra storstäder brukar marknadshyresförespråkarna ofta peka på Finland och Helsingfors, där marknadshyror förekommer, även om det inte är helt oreglerat. Där har man dock rejäla bostadsbidrag, där alltså skattebetalarna får betala hyra till folk som har begränsad ekonomi.
Dyrt att bo är ett problem för storstäder
Och ser man på andra storstäder är det oftast mycket dyrt att bo, i London är hyresnivåerna absurda och standarden ofta låg. I Berlin har hyrorna åkt upp vilket skapar en hel del oro hos befolkningen när fastighetsbolagen köper upp hus och pressar upp hyrorna.
Och tittar man utanför storstäderna i Sverige är det oftast inte så svårt att hitta en bra bostad till vettigt pris, helt enkelt för att söktrycket är lägre.
Det är alltså ett storstadsproblem.
Unga kommer i kläm – marknaden löste inte situationen
Förespråkare för att ha kvar förhandlade hyror som idag menar att det har saknats en bostadspolitik i decennier, inte minst för att få fram billigare hyresgäster till unga som vill flytta hemifrån.
Man har hellre byggs bostadsrätter för det tjänar byggbolagen mer på. Att de unga inte har råd att köpa en lägenhet, än mindre att hyra en med marknadshyra är något politiker i stort sett struntat att föröka lösa under många år.
I stället skulle det få lösas av marknaden. Och tittar man på bostadsrätter har de bara blivit dyrare och dyrare.
Ingen stad låter värdarna göra som de vill
Det skulle förmodligen bli en del lägenheter lediga i Linnéstaden om hyran vore fri. Å andra sidan hamnar hyresgästen i ett underläge:
Värden kan i princip göra vad som hest och tryggheten skulle försvinna. Och det finns i stort sett ingen stad i världen som har ett sådant system, det blir för oroligt bland befolkningen.
Boende i hyresrätt betalar redan mer än de i bostadsrätt
Man ska också minnas att hyresgästerna betalar mest för boendet om man ser statistiskt på saken: Enligt SCB betalar hyresgästen 27 procent av sin inkonst till boendet. Bostadsrättsinnehavaren betalar cirka 21 procent och den som bor i villa strax under 20 procent.
Fastighetsägare vill få in så mycket intäkter som möjligt
Så ska vi koka ner argumentationen till vad det kampen för marknadshyror handlar om så är det som vanligt pengar:
En hyresvärd vill ha så mycket hyresinkomster som möjligt.
Krångligare än så var det inte.