Vetenskapen kan nu ta hjälp av de pågående arbetena med almarna i Göteborgs grönområden för att kartlägga avtrycken av fossila bränslen och biobränslen.
– Vi kommer att kunna se miljöutvecklingen omkring 200 år bakåt i tiden, berättar professor Jan Pettersson för Spanaren.
– Den utbredda almsjukan är tragisk och har på kort sikt en stor påverkan på stadsmiljön i Göteborg, konstaterar han. Vi försöker bidra med en liten positiv del när detta sker.
Trädens årsringar innehåller information om miljöföroreningar under olika tidsperioder – de fungerar som naturliga arkiv över miljöpåverkan i Göteborg under de senaste ca 200 åren.
– För att rädda den här informationen tar vi prover på flera av almarna innan de avverkas och destrueras, säger Pettersson.
Träd tar upp spårämnen från luft och mark, vilka lagras i deras årsringar. Detta gör träd till naturliga arkiv över föroreningar och miljöförändringar i deras omgivning.
Visar miljöpåverkan år för år
Projektet syftar till att undersöka den kemiska sammansättningen hos träd i Göteborg och därmed bidra till ny kunskap om miljö- och klimatpåverkan under olika tidsperioder. Hans rapporter blir klara om ungefär ett år. Analyserna kommer att kunna visa miljöpåverkan år för år under hela denna period.
– På så vis drar vi nytta av almarnas öden.
– Det kan väl kallas för en liten bonus mitt i bedrövelsen, konstaterar han.
Kinesisk assistans med analyser
Professor Pettersson tar hjälp av bland annat forskare i Kina för sina analyser. Kollegorna i Kina är särskilt duktiga med kol14-metoden.
I Kina är detta en angelägen forskning. Landet är stor förbrukare av kol som bränsle.
– Almarna är vackra träd och var vanliga i stora delar av Europa, konstaterar han.
Göteborg först att mäta föroreningar
Han noterar att Göteborgs stad nu ersätter almarna med en blandning av olika träd och tar på det viset höjd för risker och svagheter som de olika trädslagen kan vara förenat med.
– Göteborg var först i Sverige med att mäta luftföroreningarna. Det skedde på 1950-talet. Mätningarna har därefter fortsatt och pågår än.
Borrprover från 50 träd
Omkring år 1900 användes både biobränslen och kol som energikällor i hela Västsverige. Man skiftade mellan att använda kol och ved.
Jan Pettersson tar nu ett 50-tal borrprover l almarna från centrala Göteborg. Han kommer också att behöva hela skivor från ett mindre antal särskilt intressanta äldre träd med årsringar och allt.
Skivorna behöver vara ca 5 centimeter tjocka för att vara till nytta i hans forskning.
Provtagningen följs av kemisk analys av trädens årsringar och jämförelser med historiska data för luftföroreningar och stadens utveckling.
Stort intresse bland göteborgarna
Analyser genomförs vid GU, samt hos GU:s samarbetsparter vid Stockholms universitet (spårämnesanalys) och Kinas vetenskapsakademi (kol-14 analyser).
Sammantaget ger hans analyser en bild av luftföroreningarnas påverkan under lång tid.
Jan Pettersson ser också med glädje att göteborgarna på allvar verkar bry sig om miljön.
– Det förstår man av att så många intresserar sig, ställer frågor till arboristerna i deras arbete.
– Man frågar, ifrågasätter och ibland även uttrycker ilska över jobben. Men man intresserar sig, är oroade och bekymrade över den miljöpåverkan som äger rum i deras stad.
