SÅ BLEV DET partikäbbel om den uppmärksammade markaffären i Karlastaden på Hisingen. Personangreppen haglar.
Allt handlar om hur ett kommunalt ägt bolag i Göteborg kan göra miljardaffär utan att göteborgarna har den minsta insyn i hur deras pengar hanteras.
DET VAR I FJOL som bostadskoncernen Framtiden köpte ett markområde i Karlastaden för drygt en miljard kronor av privata bolag. Eftersom säljarna fanns på börsen gällde sekretess kring det affärsmässiga innehållet i uppgörelsen.
I avtalet ingår att säljarna kan köpa tillbaka marken till ett pris som räknas ut enligt särskilda regler. En de kritiker beskriver detta som ett låneavtal mellan vänner.
DET HAR SKRIVTS om denna affär i pressen. Den har inte blivit lika uppmärksammad som om den granskats med sträng blick av Uppdrag granskning och väckt starka känslor hos tittarna.
Enligt vad som framkommit har ingen pamp skott sig ekonomiskt. Möjligen kan man misstänka vänskapskorruption. Men sådan är inte olaglig i sig.
KOMMUNLEDNINGEN HÄVDAR att den inte begått något brott och hänvisar till den oberoende utredning som presenterades förra veckan.
Om det saknats juridiska spärrar för smusslet har vi problemet där. Se Inga-Britt Ahlenius uttalanden i slutet av artikeln.
NÄR MAKTEN INTE reser några moraliska spärrar för sig själv är det bara att köra på. Taktfast marsch rakt fram. Det är ju så häftigt att göra jätteaffärer med andras pengar.
Inget konstigt i det. Det är ju så vi brukar göra i Göteborg, liksom.
I stället för att satsa allt på att göra uppgörelsen känd gjorde man allt för att hindra insyn.
INTE ENS KOMMUNFULLMÄKTIGE som representerar göteborgarna fick veta något.
Göteborg drivs således som vanligt. Enligt känt mönster.
Vissa affärer görs utom synhåll för allmänheten.
Vad finns mer att säga om detta?
VI GÅR TILLBAKA till maj 2014. Då gjorde Spanaren (som då hette Visslan) en intervju med Inga-Britt Ahlenius, tidigare bland annat chef rör Riksrevisionen. Detta med anledning av ökända mutskandaler i Göteborg.
– Den vanskötsel och särskilda anda som råder i Göteborg klarar kommunen inte av att rätta till själv, sade Inga-Britt Ahlenius då.
HON KRITISERADE OCKSÅ vanan att lägga så mycket verksamhet i bolag.
– Det verkar inte som att man inser att en bolagisering fjärmar den kommunala verksamheten från det ursprungliga syftet – att tjäna medborgarna.
Inga-Britt Ahlenius påpekade att ett aktiebolag verkar i en kommersiell kultur medan en kommun är en rättsordning.
Hon slog fast att Sverige behöver en ny kommunallag som anpassas till vår tid. Den gällande har rötter i 1860-talet.
