Nu kan vi skåda in i framtiden på ett mer konkret vis. Vinnova, myndigheten som stöder nytänkande och uppfinningsrika nya företag, bjöd tillsammans med Universeum under fredagen in till en framtidsdag.
Ett antal projekt har jobbat med att titta på hur transporter, byggande, matindustri och jordbruk kan tänkas fungera i en nära och en lite mindre nära framtid.
Förarlösa bilar, eller fler spårvagnar, försåvitt inte hela Göteborg blir översvämmat när havsnivåerna stiger.
Då blir det båttaxi, men den blir i alla fall förarlös. Och vad ska de små barnen få äta i bamba 2060?
Blir det väldigt varmt i framtiden, med bortemot tre graders temperaturökning, blir maten för de små lite annorlunda. När vi når 2060 blir framtiden inte ljus.
Näringstillskott i flytande form, eller en passerad gegga av malda slaktrester från djur och det protein som kan produceras av insekter eller växter. Kattmaten av idag känns mycket attraktivare. Men här ska det skapas debatt, berättar Carl Johan Vesterlund från Konstfack i Stockholm som jobbat med projektet.
Spår av kålpudding-doft i framtida näringsmassa
Han berättar att det ändå kan finnas spår av kålpudding i form av dofter att sniffa i sej medan man petar i sig den kladdiga näringsmassan. Men går det att bromsa temperaturökningen till 1,5 grader blir maten betydligt godare, då kan det bli ärtor, sjögrässallad och goda böngrytor.
Och kanske en liten liten köttbit!
Ett framtida jordbruk med mindre andel kött
Men då krävs ett jordbruk som i framtiden kan odla maten. Sara Maxence driver en innovationsplattform som heter Regenerator och hon tror att hon kommer att äta ungefär likadant i framtiden, fast mindre kött.
– Vi kommer att producera mer varierat i framtiden och vi kommer att tänka mer på vad jorden behöver och odla mindre monokulturer och mer diversifierat, olika grödor. Det här är frågor som intresserar lantbrukare, man måste bara stötta dem så att det blir av, säger Sara Maxence.
– Jag tror att vi lär oss hela tiden, och det är därför vi måste göra olika saker eftersom vi inte vet vad som fungerar i framtiden .
– Det är ett ett annat sätt att tänka, säger hon.
Samordning och perenner istället för ständiga nysåddar
Och så kommer en del nya sätt att odla, att samodla, ha fler perenna grödor som man inte behöver så om och om igen. Det gäller att arbeta med naturen, inte emot.
Även Hushållningssällskapet är inne på samma linje, om man inte kan ta hand om naturen på ett bra sätt kommer det inte att finnas mat i affärerna. Kanske inga affärer heller, utan stark statlig kontroll på vad varje familj kan få hämta ut i den centralstyrda matutlämningen.
Framtiden är osäker – men analys och nutida tendenser kan hjälpa
Ett ramponerat klimat där jordbruket inte fungerar och oväder och översvämningar ger väldigt osäker odling. Ett så styrt system att DDR känns som himmelriket. Hellre en samodlad grönsakslåda!
Självklart kan ingen direkt veta hur framtiden blir, men om man sätter ett antal tänkande människor att arbeta med olika projekt kan man i alla fall få en riktning.
– Det gäller då att dels göra en analys om hur det är, men också våga dra ut de små, små tendenser man kan se redan nu, menar Joakim Skog på Vinnova.
”Bättre och nytt tänkande kan ge fungerande beslut”
– Människor vill oftast inte ändra någonting. Möjligen ta bort det som är jobbigt, men annars tenderar de flesta att låta saker bli ungefär som de är. Men där måste vi lära oss att tänka nytt, inte minst eftersom till exempel naturen kräver det med ett förändrat klimat.
– Och vad vi vill är ju att lära oss tänka bättre, fatta bättre beslut som kan fungera på lång sikt. Och då måste vi ta ansvar för hur vi tar hand om tekniken, tar vi inte ansvar för hur vi använder den så vet vi inte hur det går, säger Joakim Skog.
Teknikföretagen har ett stort ansvar i längre perspektiv
Netta Korhonen är också knuten till Vinnova:
– Många teknikföretag är väldigt glada i att hitta på nytt. Och där är det massor av folk som vill förändra världen.
– Men vi måste tänka lite längre, hur kan det fungera? Är det inte allas ansvar att se konsekvenserna av tekniken, menar Netta Korhonen. Tänka med ödmjukhet.
Var finns människorna bakom de tekniska innovationerna?
Men det är lätt att det blir diskussion om teknik när det kommer till innovation och framtidsvisioner, det är ju sådant som Vinnova stöder med sina miljarder man kan söka till sitt spirande företag.
Mycket artificiell intelligens (AI), många robotar, självkörande bilar och medicinska skanningar av kroppen och läkare på distans.
Om det ens är människor bakom diagnoserna. Ett experiment frågade patienterna om de ville ha reda på allt om sin hälsa och sedan agera efter det. Eller om de ville bestämma själva och då råka ut för sånt som inte är bra för hälsan. Men man fick bestämma själv.
Det fanns de som valde det senare alternativet.
Transportprojeketet blev en samlande lägereld
Nu är det ju barnen som ska leva i framtiden och det är ju egentligen de som borde tänka mest på hur det ska bli. Ida Lemone i Luleå har arbetet med ett projekt som först hade med transporter att göra, att skapa en samlingplats för barn som ska från och till skolan i en framtid utan bilar. Men det blev så mycket mer, berättar hon:
– Så kan man ordna en plats där lärarna kan göra vissa undervisningselement i samarbete med eleverna, en kreativ plats som blir mer än bara hållplatsen.
Platsen ser ut som ett förstorat hållplatshus, den skapade lugn och kreativitet, och det blev så mycket mer när barnen kom till.
– De ville ha en lägereld, avslappnande ljud, det var mycket de la till som vi inte tänkt på. Och så blev det., berättar Ida Lemone.
– Mycket av spaningen om framtiden är teknikstyrt, men det här är det inte. Det här kan vi bygga i morgon. Jag tror vi behöver utmana det sättet att tänka, att allt med framtiden har med teknik att göra, säger Ida Lemone.
Hur ser städerna ut utan bilar?
Frågar man tusen bilister så svarar de allra flesta att bilen nog inte finns med 2060. I varje fall inte i nuvarande form, och inte inne i städerna.
Men då kan man ju fundera på hur städerna kan se ut, säkrast är väl egentligen att tänka både på små saker som fraktar folk, cyklar och små elbilar, eller elbussar och spårvagnar eller utanför staden pendeltåg, kombinerat med anslutande, ja, någonting.
Framtidens stad påverkas av hur vi väljer att resa
Statliga Vinnova har stöttat ett projekt i Stockholm som påverkar stadsmiljön. Det handlar om resandet i framtiden, blir det ensamt i bil, tillsammans i en buss, långsamt till fots eller cykel, eller snabbt i ett tåg ut från stan.
Det där skapar olika miljöer beroende på vad man väljer, snabbt, långsamt, själv eller tillsammans. Helt olika blir det.
En långsam stad tillsammans kan göra att det går att plantera träd på parkeringsplatserna, men med många bilar: ja, det vet vi alla hur staden ser ut då. Projektet ska i framtiden kunna ge verktyg så man lättare kan diskutera hur staden ska utvecklas beroende på hur folk väljer att resa.
Tankarna och valen påverkar miljön och framtiden. Krångligare än så behöver det inte vara.
