Omkring 70 procent av de boende i Västra Götaland har ett ganska eller mycket högt förtroende för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU. Det är en ökning jämfört med förra året då förtroendesiffran nådde 66 procent.
Det visar en förtroendemätning genomförd av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Sahlgrenska Universitetssjukhuset och som publicerades på onsdagen.
Syftet med den här rapporten är att följa upp och mäta hur boende i Västra Götaland uppfattar hälso- och sjukvården vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Uppföljning av fyra års tidigare rapporter
Rapporten bygger på enkätsvar insamlade mellan den 26 februari och den 25 mars 2024. Rapporten är också en uppföljning av fyra tidigare studier som genomfördes under perioden februari-mars 2020, 2021, 2022 samt 2023.
Det dataunderlag som ligger till grund för rapporten har samlats in genom en webbenkät som skickades till deltagare i Medborgarpanelen, som drivs av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Samtliga svarande är boende i Västra Götaland.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset mäter årligen sedan 2020 allmänhetens förtroende för sjukhuset, i samarbete med SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
Förtroendet ökar bland de unga
En skillnad från föregående år är att förtroendet har gått upp bland unga mellan 18–34 år. Det generella förtroendet för Sahlgrenska Universitetssjukhuset är främst associerat med frågor om social tillit och förtroende för politiker.
Rapporten handlar om det allmänna förtroendet för Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt uppfattningar om den medicinska kvaliteten, personalens bemötande, organisationens effektivitet och tillgången till vård.
”Allmänhetens förtroende är en förutsättning”
– Allmänhetens förtroende är en förutsättning för ett offentligt finansierat sjukvårdssystem, kommenterar sjukhusdirektör Boubou Hallberg SOM-rapporten.
– Sahlgrenska Universitetssjukhuset åtnjuter ett ökat förtroende från allmänheten, trots rapporter om sjukvårdskris och hårt arbete för att sänka kostnader.
– Medarbetarnas kompetens och bemötande får enormt högt betyg av allmänheten, det gör mig stolt, tillägger Boubou Hallberg i sjukhusets interna informationsblad.
Siffrorna år för år
Så här ser förtroendesiffrorna ut för de år SOM-institutet genomfört mätningarna:
2024: 70 procent
2023: 66 procent
2022: 71 procent
2021: 76 procent.
2020: 61 procent
Förtroendet är högst bland de äldre
Av resultaten framgår att förtroendet för Sahlgrenska Universitetssjukhuset är fortsatt som högst bland äldre i åldersgruppen 65–80 år, 74 procent.
När de svarande själva får berätta vad de associerar med Sahlgrenska Universitetssjukhuset är det medicinsk kompetens samt bemötande och omhändertagande som är vanligast förekommande.
I kontrast, cirka 31 procent anser att organisationens effektivitet vid Sahlgrenska Universitetssjukhusets fungerar ganska eller mycket bra, och i frågan om tillgången till vård är det 45 procent som anger att det vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset fungerar ganska eller mycket bra.
Nedskärningar och besparingar hamnar i fokus
Den största förändringen jämfört med mätningen 2023 är att ämnen som handlar om resurser har ökat markant där kommentarerna i högre grad rör nedskärningar och besparingar.
Totalt bjöds 3000 personer in att delta i undersökningen i februari och mars 2024. Av dessa svarade 2100 vilket ger en deltagarfrekvens på cirka 66 procent.
Bara lag och ordning anses mer viktigt
SOM-institutets kommentarer:
Sjukvård rankas som en av de viktigaste frågorna i Sverige, på plats nummer två efter frågor om lag och ordning.
Cirka 30 procent av de svarande i den nationella SOM-undersökningen 2023 uppgav att vården var en av de viktigaste samhällsfrågorna och 70 procent anger att de har ganska eller mycket stort förtroende för sjukvården (SOM-institutet, 2024).
Förtroende är framåtblickande
Förtroende kan ses en framåtblickande tankemodell som bestäms av en individs förväntan på, uppfattning om och bedömning av en viss aktör eller institution. Förtroende är viktigt eftersom om människor hyser förtroende för myndigheter ökar benägenheten att samarbeta, och behovet av kontroll och verifieringar blir lägre samt att regler och rekommendationer efterlevs i högre utsträckning.
Förtroende som begrepp rymmer olika dimensioner.
Förtroendet grundas på upplevelser
Lite förenklat kan man säga att förtroendet för en myndighet grundas på människors upplevelse av myndighetens kompetens och välvilja.
Kompetens handlar om i vilken grad myndigheten har förmågan att besluta, genomföra och verkställa på ett rättvist och korrekt sätt. Välvilja handlar om goda avsikter.
Mätningar av människors förtroende för hälso- och sjukvården kan visa i vilken utsträckning befolkningen känner tilltro till att vården har förmågan och avsikten att möta deras behov och förväntningar.
Förtroende för hälso- och sjukvården är mycket centralt
Att människor hyser förtroende för hälso- och sjukvården är mycket centralt. På ett övergripande samhällsplan är förtroende en förutsättning för ett offentligt finansierat sjukvårdsystem.
Saknas förtroende blir viljan att genom skattsedeln betala in till systemet troligen lidande. Men förtroende är också viktigt på individplanet, då ett högt förtroende ofta kan kopplas till en högre följsamhet inför vårdens rekommendationer och råd samt att förtroendet också kan leda till en lägre grad av upplevd osäkerhet och stress.
SOM-undersökningen har fyllt 32
Västsvenska SOM-undersökningen – Den västsvenska SOM-undersökningen går sedan 1992 ut en gång per år till ett slumpmässigt urval med personer mellan 16 och 90 år bosatta i Västra Götaland. Frågorna har tonvikt på attityder och beteenden inom områdena offentlig service och medier.
Den nationella SOM-undersökningen går sedan 1986 ut en gång per år till ett slumpmässigt urval med personer mellan 16 och 90 år bosatta i hela Sverige. Frågorna har tonvikt på samhälle, opinion och medier.
SOM-institutet – en oberoende undersökningsorganisation vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMG, vid Göteborgs universitet. SOM har sedan 1986 kombinerat närhet till forskningsfronten med stark närvaro i svensk samhällsdebatt.