EFTER ATT HA följt tidningarnas debattsidor och ledarsidor framkommer ett mönster som verkar breda ut sig. Det började med att man diskuterade skolornas betygsystem där man menade att betyget F som innebär underkänt borde tas bort då det skapade ängslan och frustration hos eleverna.
Betyget innebär ju ju att om man får detta betyg i något av grundämnena i 9:de klass så kommer man inte in på gymnasiet. Men om man tar bort det underkända betyget så skulle fler komma in på gymnasiet och att ha fullgjort gymnasiet gör det lättare att få arbete när man är klar. De flesta arbeten fordrar godkänt gymnasiebetyg. Men tar man bort det underkända betyget så är man ju ändå klar med gymnasiet och kan söka in till högskolan. Däremot är det ingen som hävdat att betyget underkänd på de antal tentamina som man har på högskolan skulle tas bort.
SYFTET MED att ta bort det underkända betyget innebär ju inte i sig att eleverna blir kunnigare utan att de slipper den ängslan det innebär att riskera att få underkänt.
Nästa fenomen är att det är för få som klarar polisantagningen. Och för att få fler att klara inträdesproven så är tanken att sänka kraven. Fler kommer då att klara kraven och man får på detta sätt fler poliser. Det är inte tal om att få bättre poliser utan att få fler poliser. På samma sått som i skolsystemet alltså inte bättre men fler.
VI HAR i alla dess år haft ett system som varit felaktigt, där man uppenbart försökt att upprätthålla kompetens men att man nu istället vill ha nöjda elever och poliser.
Det förefaller som om kompetens inte är förhärskande i vissa yrken, men skulle vi godta samma resonemang när det gäller antagningen till läkarutbildningen till exempel? Kunskap verkar inte vara så viktig men vad skall finnas i stället? Glada poliser och glada elever?