En grupp samverkande företag, flera i Göteborg, har till vintern/våren 2022 möjlighet att komma i fråga för arbeten ombord på den sjunkna passagerarfärjan Estonia.
– Om det blir aktuellt beror på resultatet av upphandlingar som skall göras för fortsättningen men som inte satt igång ännu, berättar för Spanaren haverikommissionens ställföreträdande generaldirektör och utredningsordförande Jonas Bäckstrand.
Passagerarfartyget Estonia sjönk den 28 september 1994 under en resa från Tallinn till Stockholm. Av de 989 personer som fanns ombord omkom 852 personer.
Minnesstund till sjöss på fredagen
På torsdagen inleddes, med olika fartygs ankomst förstudien, som beräknas pågå mellan den 8 juli och 18 juli i år. Men innan arbetena påbörjades på olycksplatsen hölls på fredagen en minnesstund med deltagande från den estniska, svenska, finländska och lettiska kyrkan.
Bakgrunden till förstudien är de nya informationer som offentliggjordes den 28 september 2020 i ett filmmaterial, dokumentären ”Estonia – fyndet som förändrar allt”. Filmen visade bland annat ett hål i fartygets styrbordssida. Revan är cirka 1,8 x 4,0 meter stor.
Filmen väckte en enorm uppmärksamhet. Dokumentären gjordes av journalisten Henrik Evertsson. Han belönades för sin insats med Stora journalistpriset 2020 i kategorin Årets avslöjande.
Estlands begäran får stöd i Sverige och Finland
Följden blev att Estlands säkerhetsutredningsmyndighet inlett en preliminär bedömning av de nya uppgifterna och begärt bistånd av motsvarande myndigheter i Finland och Sverige. Svaret på denna begäran blev att Olycksutredningscentralen i Finland och Statens haverikommission i Sverige beslutade bistå den estniska myndigheten.
Syftet är att ta ställning till om en ny utredning ska göras för att eventuellt revidera slutsatserna i 1997 års rapport.
Detta framgår av det material som Statens haverikommission publicerar på sin hemsida.
Nödvändigt att göra nya utredningar på plats
För att ytterligare kunna bedöma relevansen av det nya filmmaterialet och jämföra det med 1997 års rapport från den gemensamma utredningskommissionen (JAIC) behöver fler dokument hämtas in och ytterligare analyser genomföras. Utredningsmyndigheterna i Estland, Finland och Sverige har kommit överens om att det finns anledning att genomföra utredningsåtgärder på plats.
Bland annat bör en undersökning och dokumentation göras av fartygets skrov, befintliga skador i skrovet och särskilt de två hål som inte tidigare dokumenterats. Sjöbottnen runt fartyget bör också dokumenteras. Vidare kan det behöva tas prover såväl av materialet i skrovet som av sjöbottnen för närmare analyser, heter det i Haverikommissionens nu aktuella skrivning.
Digital avbildning av skrovets utsida en specialitet
Det är här som den Göteborgsbaserade gruppen Spillfinder Group skulle kunna komma in, om gruppen passerar upphandlingsnålsögat.
– Vi har uppmanats att hålla kontakten och vara beredd att svara på upphandlingsfrågorna. Vi kommer också att få information om resultaten av arbetet i år, kommenterar gruppens VD Göran Borg.
– Spillfinder Group är en löst sammansatt grupp av företag, som gått in i ett informellt samarbete för att utveckla ett system för att effektivisera och väva ihop en metod för redovisning av en situation på havsbotten, förklarar Göran Borg.
Med hjälp av en kameraförsedd undervattensrobot, en ROV (Remote Operated Vehicle), skulle utsidan av fartygets skrov och däck digitalt kunna avbildas med hjälp av Spillfinder i Göteborg.
– Vi kan tillföra en patenterad metod och lägga in flera tekniker i ett uppdrag, berättar Göran Borg för Spanaren.
Tredimensionella bilder med stor exakthet
Metoden innebär att fartygssidorna fotograferas med en digital kamera, som bärs av en undervattensrobot, ROV, och undersöks av ett avancerat sonarsystem.
– Bilderna läggs samman i ett GPS-system och åstadkommer 3-dimensionella bilder med stor exakthet, +/- 2-3 cm.
Roboten styrs med stor noggrannhet i ett navigationssystem som genereras av de insamlade mätdata, tillägger Göran Borg och förklarar, att man undviker och avråder från att dyka på de djup som Estonia ligger.
Han berättar, att metoden har utvecklats tillsammans med teknikföretagen Semcon AB och Kongsberg Maritime A/S och konsultbolaget Cowi, samt några mindre konsultföretag i olika branscher (ColdCut Systems AB, Clinton AB, 3PMarine, Neptun Engineering AB och DeepTech AB). I arbetena har även expertis från Blekinge Tekniska Högskola deltagit.
Starka strömmar har flyttat skrovet
– Det är en stor sfär av verksamheter som medverkat liksom de statliga myndigheterna Kustbevakningen och Sjöfartsverket, tillägger Göran Borg.
Den nu inledda förstudien omfattar i första hand undersökningar av botten och fartyget med olika former av ekolods- eller sonarinstrument. Viss fotografisk dokumentation med ROV (undervattensrobot) kan också komma att göras.
– Det är strömt på den plats där Estonia ligger och fartyget har sedan haveriet drivit cirka 15 meter på havsbottnen, berättar Göran Borg.
Estniskt-svenskt fartygssamarbete
Förstudien kommer att genomföras av det estniska kombinationsfartyget Eva 316 och det svenska forskningsfartyget Electra af Askö.
De data som samlas in är omfattande och det kommer att ta några månader efter operationen innan hela datamängden har hunnit bearbetas, enligt haverikommissionen.
