Varför det är kö till doktorn?
Här är en av orsakerna: Byråkrati tar tid från patientbesöken.
– Om jag arbetade heltid skulle jag kunna hinna med upp till tio patienter till i veckan om förutsättningarna vore de bästa, anser distriktsläkaren Jakob Nyhlén.
Enligt en undersökning i fjol av konsultföretaget McKinsey använder svenska läkare i genomsnitt en femtedel av sin arbetstid till arbetsuppgifter som inte har direkt med deras egna patienter att göra.
Hur ser det ut i praktiken? Spanaren besöker Närhälsan vid Gamlestads Torg i Göteborg. Där arbetar Jakob Nyhlén, specialistläkare i allmänmedicin. Två dagar i veckan arbetar han facklig inom Läkarförbundet.
Olika datasystem
På skrivbordet har han ett mycket flitigt använt och tidsödande arbetsredskap – datorn.
I anteckningar från en arbetsdag skriver Jakob Nyhlén bland annat följande:
”14.50. Besvarar receptönskemål och meddelanden som kommit in via 1177. Eget system med separat loggin, som inte är kopplat direkt till journalen, där man i varje ärende måste hoppa mellan journalsystemet och 1177, och data överförs inte mellan systemen utan t ex patientens personnummer måste skrivas in manuellt.”
-Systemen är inte integrerade, konstaterar han. De pratar inte med varandra, så att säga. Man måste alltså klicka runt för att få fram alla uppgifter om en patient.
Sjukskrivningar på ett ställe. Hämtade mediciner från apotek på ett annat. Och så vidare.
Många klick
Små barn kräver inte mycket administration. Däremot många äldre, som har många mediciner och besökt flera kliniker. Där krävs åtskilliga klick och mycket tid.
Skulle man kunna samordna systemen?
– Det beror på vad man väljer att prioritera, svarar Jakob Nyhlén.
Och så dessa nya intyg som måste skrivas.
– Ett aktuellt exempel är när Sveriges kommuner och regioner (SKR) utvecklade ett nytt intyg till arbetsgivarna som de tycker att vi läkare ska utfärda.
– Ett politiskt förslag som att patienten ska behöva sjukintyg redan från dag tre kan vara välvilligt, men är det medicinskt rimligt? Man tittar på ordentligt förkyld patienten och säger att ja, du är nog sjuk och så skriver man. Men tillför läkarbesöket något, och vad tar det tid ifrån? Vi skulle kunna använda vår tid till något bättre, säger Jakob Nyhlén.
– Ytterligare ett exempel på välvilliga beslut som resulterat i mer administration – då för vårdcentralens chef – gäller det om fast läkarkontakt.
-Från fackligt håll påtalade vi upprepade gånger att det inte får bli mer administration. Tjänstemännen lovade att beslutet skulle kunna följas upp i existerande system, men så blev det inte.
Allt fler byråkrater
Vi talar sen om den växande skaran byråkrater. Mellan 2010 och 2017 ökade antalet chefer, handläggare och administratörer i landstingsvården med 36 procent medan antalet läkare ökade med 16 procent. Antalet sjuksköterskor till och med minskade. Allt enligt en granskning av tidningen Vårdfokus.
-Men kan fråga sig varför det ofta sparas på personalen på golvet medan det verkar svårt att avveckla byråkrater, kommenterar Jakob Nyhlén.
– Många i administrationen har ju vettiga arbetsuppgifter, men innan man inför nya uppgifter kunde man fråga sig om det görs på bekostnad av något annat.
– Det är också sällan man frågar oss läkare innan man lägger på oss nya arbetsuppgifter.
– Jag kan utföra många nya administrativa arbetsuppgifter som säkert är behjärtansvärda. Men varje nytt uppdrag tar tid från att träffa och hjälpa mina patienter. Jag önskar att man ställde sig frågan vad som ska tas bort innan vi får nya uppgifter.
Vad skulle du önska slippa?
– Alla praktiska och administrativa göromål som inte kräver min medicinska kompetens.
Hur många fler patienter skulle du hinna med utan det extra jobbet?
– Minst en om dagen. Kanske uppåt tio i veckan. Men förutsättningarna saknas för detta.
Har det blivit värre?
– Inte för mig personligen. Men jag har frågat exempelvis pensionerade kolleger, och de uttrycker tydligt att det blivit mycket mer administration. Förr kunde det till exempel räcka att man skrev ett intyg för hand till arbetsgivaren och gav det till patienten. Nu ska det skrivas in i datorn och skickas till en rad instanser och så vidare.
Vad säger cheferna?
-De verkar lite uppgivna. Säger att de försöker påtala problemen.
Alla är inte lika tyngda
Alla läkare behöver inte slita lika mycket med byråkrati som andra. Ändå kan de ha önskemål om mindre krångel och extraarbete. Det gäller exempelvis narkosläkarna på Frölunda specialistsjukhus, där man utför planerade operationer på dagtid.
Först om livet vid datorn:
– Vi riskbedömer alla patienter inför operation, och detta kräver lite detektivarbete i vårt journalsystem där röntgenbilder är på ett ställe, EKG på ett annat och så vidare, förklarar de narkosläkare Spanaren haft kontakt med.
De säger att andra än de själv skulle kunna utföra bland annat följande arbetsuppgifter:
+Schemaläggning, byte av turer, planering av ledigheter och kurser med mera och lägga in detta i tidsregleringssystemet.
+Registrera jourer med mera.
+Redigera och ta fram rutindokument, inte bara av medicinskt slag, utan även göra layout och passa in det i mallar.
+Läsa och besvara mejl.