Sveriges Stadsmissioner släppte i dag sin årliga fattigdomsrapport. Det är den femte i ordningen och i år är temat just matfattigdom. Något landets Stadsmissioner kommer i kontakt med i sitt dagliga arbete.
– Det som för många kan vara svårt att verkligen på djupet förstå är att det finns människor som inte har någon betalningsförmåga överhuvudtaget. Det hjälper inte att välja billigaste elavtalet eller köpa de billigaste livsmedlen – det finns helt enkelt inga pengar, säger Åsa Vilu, områdeschef för sociala området vid Göteborgs Stadsmission.
245 000 behövde
Liksom landets övriga Stadsmissioner kretsar mycket av hjälparbetet i Göteborg just kring mat. Av 380 000 registrerade insatser under fem år hos Stadsmissionerna är så många som 245 000 knutna till mathjälp av olika slag.
Bara i Johanneskyrkan i Göteborg serverades 86 000 måltider förra året – antingen för en billig peng eller helt gratis. Varje morgon står uppemot 100 personer i missionens brödkö.
Göteborgs Stadsmission möter dagligen människor som lever i akut och reell ekonomisk fattigdom. Det är bland andra barnfamiljer, pensionärer och människor utan egen försörjning. Så många som 70 procent av de människor som Stadsmissionerna hjälper med mat lever på försörjningsstöd och kan ha gjort det under många år. Vissa har också “fallit mellan stolarna” och inte fått det stöd de borde få av ett välfärdssamhälle.
Har inget över
– Många vänder sig till oss i en akut ekonomisk situation men också i en situation av ekonomisk utmattning. När man under lång tid levt på existensminimum och varje månad går med minus så finns det inget betalningsutrymme för oförutsedda utgifter eller för att planera sin ekonomi mer långsiktigt. Vi säger ibland att det är dyrt att vara fattig, säger Åsa Vilu.
Den mathjälp som Stadsmissionerna erbjuder är utformade på olika sätt i landet. Förutom att få ett mål lagad mat kan stödet bestå av färdigpackade matkassar eller subventionerad mat i form av presentkort.
I rapporten har Stadsmissionerna fått bedöma om behovet av mathjälp ökat de senaste åren. Så här svarar några av dem.
“Behovet av mat har ökat under de senaste åren, framförallt vad gäller barnfamiljer” skriver Göteborg Stadsmission,
Uppsala Stadsmission svarar “ Vi ser att behovet av matkassar är större än vad vi kan leverera”. Skåne Stadsmission konstaterar “ Vi möter allt fler mammor som uttrycker ångest över att inte ha tillräckligt med mat för att hålla alla barn i familjen mätta.”
Hög tid diskutera
Rapporten är liksom tidigare år utformad i samarbete med professor Magnus Karlsson vid Ersta Sköndal Bräcke högskola och Linnéuniversitetet. Han anser att det är hög tid att börja diskutera matfattigdomen och dess konsekvenser.
– När människor inte har råd med mat är det ett tydligt tecken på akut och reell ekonomisk fattigdom. Begreppet food poverty har länge använts i andra länder. Matfattigdom behöver också diskuteras här i Sverige.