Han har nyckeln till väsentliga delar av hälso- och sjukvårdens strategier för utveckling i sin hand. Och alla bejakar förslagen till förändringar, för de anses helt nödvändiga. Men det kommer att ta tid, säger i en intervju med Spanaren, Göran Stiernstedt, regeringens särskilde utredare.
– Satsningarna på den nära vården måste öka, anser han. Omfördelningen av uppgifter till primärvården kommer att medföra lättnader för sjukhusen. Nära vård tar tid att etablera. Och det måste få ta tid, tycker han.
– Synsättet har slagit igenom hos alla landsting, säger han. Men, tillägger han, vi måste få med sjukhusen i arbetet.
Det kanske är ett tecken i tiden att 600 läkare undertecknade en skrivelse om arbetssituationen på
Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.
– Det är en mycket stark signal, när professionen agerar samfällt, kommenterar Göran Stiernstedt.
Nationell samordnare
Han gavs 2013 av socialminister Göran Hägglund i regeringen Reinfeldt uppdraget att föreslå
åtgärder för att effektivisera hälso- och sjukvården och förlänades titeln ”nationell samordnare”.
– Titeln nationell samordnare var väl till för att visa att uppdraget hade viss betydelse. För övrigt
så hade jag titeln i två år, inte längre, kommenterar han.
Uppdraget beskrevs bland annat så här:
”en analys av hur hälso- och sjukvården kan använda professionernas resurser på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt. Mot bakgrund av analysen ska samordnaren initiera samarbeten med berörda aktörer och i dialog med dessa aktörer ge förslag på åtgärder som kan vidtas på nationell, regional och lokal nivå för att säkerställa att professionernas tid, kunskap och engagemang används på bästa möjliga sätt i syfte att öka hälso- och sjukvårdens effektivitet”.
800 sidor utredning
Betänkandet överlämnades i januari 2016 till statsrådet Gabriel Wikström med 26 förslag, elva rekommendationer och ett hundratal förslag till förändringar. Utredningen, om cirka 800 sidor, föreslår bland annat att:
– Den nationella styrningen förstärks.
– Detaljstyrningen ska minska.
– Vården ska utföras nära befolkningen.
– Patientens första kontakt dygnet runt är primärvården, ”remiss” krävs för akutbesök på sjukhus.
– Omfördelning av resurser från sjukhusvård till primärvård.
– Primärvård för äldre med omfattande behov ska utföras gemensamt med kommunen.
– Patientens behov ska vara utgångspunkten.
– Vår analys visar att det finns brister i effektiviteten i vården, som stat, landsting, kommuner,
verksamheter och medarbetare behöver ta tag i.
– Sveriges sjukhustunga system behöver ställas om så att primärvården blir den verkliga första linjens
vård, anförde Göran Stiernstedt när betänkandet presenterades.
Allt inte utrett
Uppdraget för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården blev det regeringens första i en
serie om fem. Förslagen landar i betänkanden eller delbetänkanden, som utredningar på uppdrag av
regeringen kallas. Sommaren 2019 kommer slutbetänkandet; att säkerställa att skattemedlen används till vad de är avsedda för inom hälso- och sjukvården. Och se till att styrsystemen blir sådana att målen i
hälso- och sjukvårdslagen kan hållas.
Men allt är ändå inte på långt när utrett på temat svensk hälso- och sjukvård:
– Det finns hur mycket som helst kvar att belysa. Det visar på systemets komplexitet, förklarar Göran Stiernstedt.
– Det rör sig om en kunskapsorganisation och knappast någon annan sektor har en så stark
profession, säger han med hänvisning till läkarna och övriga medarbetare i vården.
Fokusering på sjukhusen
Utredningarna har genomförts av en kärna på tre personer med regelbundna avstämningar hos
berörda intressenter. För primärvårdsuppdraget utsågs en särskild utredare, Anna Nergårdh från
Stockholms län landsting.
– Utredningsarbetet har väl tagit halva min tid, uppskattar Göran Stiernstedt, som bland annat är
ordförande för landstingets gemensamma styrelse för Danderyds sjukhus, Södersjukhuset och
Södertälje sjukhus.
– Problemet är att vi har blivit sjukhusfokuserade hos landstingen. Sjukhusvården var tidigt en landstingsuppgift medan landsbygdens provinsialläkare var statliga. När provinsialläkarna på 60-talet fördes över till landstingen hade landstingen fortsatt fokus på sjukhusen.
– Det har tyvärr blivit så att sjukhusen fått en hög status hos både allmänhet och anställda på
bekostnad av primärvårdens anseende. Befolkningen är uppfostrad i att det är sjukhusen som
gäller, där finns specialisterna.
– Det är ett missriktat förtroende. Att vara allmänläkarspecialist är det finaste en läkare kan vara med den breda kompetens uppgiften kräver, poängterar Göran Stiernstedt.
Lång kulturresa att göra
Primärvården får ta hand om det som inte sjukhusen gör. I andra länder är förhållandet det motsatta,
där är primärvården grunden för befolkningens hälso- och sjukvård. Sjukhusen är ett komplement.
– Vi har en lång kulturresa att göra innan primärvården får sin rätta status och uppgift, anser Göran
Stiernstedt. Någon måste ta ansvaret för en viss typ av standardisering. Och det borde staten göra,
anser Göran Stiernstedt.
Han berättar att i stort sett allt som föreslagits i utredningarna har tagits emot ”otroligt väl” av alla
berörda. Men svårigheten är att besvara frågan ”hur gör man”.
– Jag önskar att jag kunde ge en bruksanvisning om detta! säger Göran Stiernstedt.
Han pekar särskilt på behovet av samordning. Områden som särskilt passar för detta är IT och e-sjukvården.
Pinsamt misslyckande
Problematiken belyses till exempel av när Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne, som har vårdansvaret för mer än halva landets befolkning, för några år sedan skulle utveckla gemensamma IT-system:
– Men det gick i stöpet. Det är pinsamt, anser han.
– Jag drömmer om positiv utveckling för den digitaliserade vården och att vi hittar bra former för
förbättrad samverkan mellan kommuner och landsting!
Här finns goda exempel att lära av:
– I Lidköping har kommunen och Västra Götalandsregionen funnit samverkansformer med utmärkta
resultat, framhåller Göran Stiernstedt.
Patientens behov måste i fokus:
Det syns tydligt i de regelbundna enkäter som görs där medborgarnas uppfattning om vården kartläggs; tillgängligheten anses alltid vara det största problemet.
Kontinuiteten är viktig, patienten vill ha samma läkare hela tiden.
Utredningen som blir klar i sommar ska komma med förslag till åtgärder. Genomförandet blir en
grannlaga uppgift att å ena sidan möta önskemålet om att få ha samma doktor och å andra sidan att
hantera landstingens och kommunernas sätt att lösa personalbristen med hjälp av stafettläkare.
Fotnot: Landstingen, som etablerades med 1862 års kommunalreform, upphörde vid årsskiftet 2018/2019 och blev regioner med det utökade uppdrag detta innebär. Därmed har Sverige 21 regioner.