”Jag är oskyldig. Allt jag gjort har varit att sträva efter jämlikhet, frihet och demokrati.”
Det deklarerade den kinesiska medborgarrättskämpen Liu Ping när hon i april 2013 anklagades för att ha ”stört ordningen”, ”muckat gräl och skapat problem” och för att ha ”använt en ond sammanslutning för att underminera lag och ordning”.
I juni 2014 dömdes Liu Ping till sex och ett halvt års fängelse för att hon demonstrerat mot korruption tillsammans med andra i Nya medborgarrörelsen. När Liu greps hade hon tillsammans med likasinnade några dagar tidigare deltagit i en demonstration för att kräva att politikers ekonomiska tillgångar skall offentliggöras.
Efter gripandet satt Liu häktad i över sex månader och utsattes då för upprepad misshandel i samband med förhör. Hon har nekats medicinsk behandling, trots att hon opererades innan hon greps och har haft allvarliga hälsoproblem.
Åklagarsidan tilläts ändra åtalet mot henne sex månader efter att rättegången avslutades, några dagar innan domen föll. När domen förkunnades informerades hennes advokater med bara två dagars varsel, vilket gjorde att de inte kunde närvara.
Liu är bara en av dussintals aktivister i Nya medborgarrörelsen som fängslats för sina fredliga aktiviteter och utsatts för ständiga trakasserier. Ofta trakasseras även deras familjer. Lius mamma har hotats med att inte få träffa sin dotter om familjen inte samarbetar och Lius dotter har tvingats lämna ifrån sig sitt pass.
Amnesty anser att Liu Ping är en samvetsfånge som fängslats för att fredligt ha använt sin yttrandefrihet. Amnesty ser det även som hyckleri att kinesiska myndigheter, som ofta hävdar att de tar krafttag mot korruption, fängslar dem som uppmärksammar problemen.
Annat är det i Sverige. Här har medborgarna lagstadgad rätt att utnyttja sin yttrandefrihet för att påtala misshälligheter och skumraskaffärer, som t ex korruption. Här kan man i värsta fall råka ut för arbetskamraters missaktning eller chefers misstänksamhet.
Men risken att hamna i fängelse är obefintlig. Tvärtom har uppgiftslämnare, s k whistleblowers, likaså laglig rätt till fullständig anonymitet vid avslöjande av ekonomiska eller politiska oegentligheter – om man vänder sig till en tidning med ansvarig utgivare.
Som till exempel den unga, alerta nättidningen Spanaren. Hör av dig till Spanaren om du upptäcker något som borde undersökas eller komma upp i dagsljus. Det enda vi vill är at du uppger ditt namn. Vi måste veta vem vi pratar med – men därefter är du 100-procentigt anonym. Du kanske inte visste, att det t o m straffbart att efterfråga en nyhetskälla? Den rätten håller vi hårt på i Spanaren. Välkommen att tipsa oss om sådant som du anser behöver rättas till i Göteborg.
Källa: Amnesty International
