Nu pågår i Göteborg fällningen av almar på stadens grönområden, i parker och alléer.
– Det är 930 stycken skogsalm, Ulmus glabra, som vi måste ta bort i fyra stadsdelar, berättar för Spanaren Jesper Krantz, planeringsledare träd på Stadsmiljöförvaltningen. Anledningen är den obotliga almsjukan, som drabbat träden.
– Den kom till staden på 80-talet som regel i samband med handel i växter, fortsätter Jesper Krantz.
Han utesluter heller inte möjligheten att de pågående klimatförändringarna också kan vara en förklaring till almsjukan.
Det som blir kvar i spåren efter almsjukan är höga stubbar, som sparas för fågellivet och för deras skönhets skull.
Resterna av de fällda träden transporteras till en särskild depå i Angered ett gott stycke från områdena där de växte.
Svampen får hjälp av skalbaggar med spridningen
Boven i dramat, som orsakar denna massaker av träd, är svampen Ophiostoma novo-ulmi, som kom till Nordvästeuropa på 1970-talet. En mindre aggressiv art kom tidigare till främst städer i Europa.
Svampen har medhjälpare i spridningen av sjukdomen av flera arter av skalbaggar i släktet splintborrar Scolytus. Spridningen av svampens sporer sker när skalbaggarna gnager på almens levande grenar. Sporerna gror och bildar mycel som sprider sig in i trädet. Angripna grenar blir missfärgade som en effekt av att trädet försöker stoppa infektionsspridningen genom att täppa till ledningsvävnaden.
Allt fler grenar påverkas efterhand så att trädet försvagas och slutligen dör.
Spridning av svampen sker även genom rotkontakt mellan närstående almar.
Det blir inga almar kvar i Sverige
Dessa fakta presenteras av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, i Artfaktabanken.
Men vad värre är, är den prognos för skogsalmen, som SLU ställer:
”Sannolikt kommer almarna att på sikt praktiskt taget helt att försvinna här (i Sverige). De enda undantagen är de små bestånden av bergalm, subsp. glabra, som finns i södra och mellersta Norrland”.
Lantbruksuniversitetet konstaterar också, att redan nu är omkring hälften av träden borta från fastlandet och nästan samtliga almträd i Skåne är borta. (SLU rankas 2025 som världens tredje bästa universitet inom ämnet jord- och skogsbruk av QS World University).
Tomrummen efter almarna fylls
Men staden kommer att fylla tomrummen efter almarna.
– Nya träd planteras i skogsalmens ställe. Det blir en blandning av löv- och barrträd, säger
Jesper Krantz och berättar att Göteborg valt att överträffa det nationella krontäckningsmålet på minst 25 procent, som är satt av Naturvårdsverket.
– Göteborg har satt målet 30 procent, som innebär att en så stor andel av Göteborgs yta ska skuggas av trädkronor, förklarar han.
Träd med klimatutjämnande effekt
Lövkronorna fyller en funktion mer än att varma dagar skänka skugga åt göteborgarna. Begreppet krontäckning används som ett mått på ett områdes kapacitet att lagra kol och reglera lokalklimatet.
Träden har en klimatutjämnande effekt och ger svalka och skuggning vid värmeböljor. De fångar också upp nederbörd och fördröjer avrinningen vid skyfall.
Minst tre ska vara synliga
Göteborgs Stad arbetar med principen ”3-30-300” i stadsplaneringen. Den innebär att alla göteborgare ska kunna se minst tre träd från sin bostad.
Staden arbetar också för att alla invånare ska ha högst 300 meter till ett grönområde.
Nu planteras både barrträd och lövträd
– Tidigare har det i stort sett bara planterats lövträd i staden. Men vi försöker få in fler barrträd, just för att de binder föroreningar under hela året, berättar Jesper Krantz
– Besluten att få in mer grönska är tydliga. Men vi måste bygga staden tillsammans, annars kommer vi ingen vart, säger han.
Tio arborister i arbete i flera månader
Arbetena med att ta ned de sjuka och döda almarna i Kungsparken längs Nya Allén inleddes för två veckor sedan. De beräknas pågå till och med maj månad i det nu aktuella området, förklarar Jesper Krantz.
Uppdraget sysselsätter ett tiotal personer på Trädakuten i Göteborg.
Alla skadade träd får dock inte tas ned.
Vissa träd är skyddade och måste finns kvar
– Några är skyddade av bevarandeskäl enligt beslut i Länsstyrelsen i Västra Götalands Län. Kring dessa träd har Göteborgs Stad för tydlighets skull låtit sätta upp staket, berättar Henrik Ritsanong, arboristföretagets chef för Spanaren.
Skivor lämnas till forskning
En skiva ur ett fällt träd ska lämnas till forskning hos professor Jan Pettersson vid Göteborgs universitet, GU.
”Luftburna partiklar påverkar människors hälsa och spelar en viktig roll för jordens klimat. Vi behöver idag minska miljöpåverkan av luftföroreningar på lokal och regional skala”, deklarerar Jan Pettersson på GUs hemsida.
Kan vara upp till 250 år gamla
Almarna kan bli upp till 30 meter höga.
– De kan uppnå ansenlig ålder. De största vi tar ned kan vara upp till 250 år gamla, berättar Henrik Ritsanong.
Det är således ett stort tomrum som nu måste fyllas i Göteborg.
Intresseväckande arbete på hög höjd
Arbetena i Kungsparken väckte intresse hos många förbipasserande. Flera som korsade parken till fots eller med cykel stannade till för att kika på arbetena med att kapa träd på hög höjd. Många passade på att ställa frågor till någon av de som arbetade med träden.
Särskilt intresse väcktes när en av arboristerna med lina klättrade högt upp för att med hjälp av motorsåg kapa delar av de återstående belägna två kraftiga grenarna.
Personal på plats för säkerhet
Arboristen, Johan Austad, tog sig under och runt dessa grenar och när sista kapet med motorsågen var gjort föll grenen ned med en duns på avsedd plats vid trädets fot.
Viss personal var avdelad för att hålla vakt och säkerställa att ingen kommer i närheten av de pågående arbetena.