Regeringen och samarbetspartierna tänker införa en omställningspremie för dem som konverterar sina bensin- och dieselbilar till etanoldrift.
Men att ställa om sin bil till etanol är i dagsläget ingen bra idé.
Bilprovningen kommer inte att godkänna den.
En konverterad bil måste registreringsbesiktigas och där blir det underkänt, för den är inte typgodkänd för etanoldrift.
Så om det ska bli några konverteringar måste regeringen mjuka upp bilprovningsbyråkratin. Eller också kan en lösning vara att de stora fordonstillverkarna börjar tillhandahålla konverteringssatser som är typgodkända på förhand.
Några sådana satser finns inte nu. Om någon är intresserad av att starta tillverkning är oklart.
Politikerna har svängt hit och dit när det gäller etanolen. För ögonblicket ska den alltså gynnas igen, dock ytterst försiktigt: Regeringen vill avsätta 10 miljoner till konvertering under 2022. Bilägarna skulle få hälften av konverteringskostnaden (10000 – 15000 kr) betald av staten. Pengarna skulle då räcka till att bygga om i storleksordningen 2 000 bilar.
Miljoner bilar
Sverige har 4,4 miljoner bensin- och dieselbilar i drift, så 2000 ombyggda fordon gör knappast någon mätbar skillnad för miljön. Och konverteringen blir ju dyr för bilägarna även om de får bidrag, så det är osäkert hur många som skulle nappa på erbjudandet.
För 20 år sedan betraktades etanolen som framtidens bränsle. Koldioxidutsläppen kunde minskas med upp till 80 procent utan någon drastisk förändring i fordonstekniken, det räckte med att byta ut några komponenter i bränslesystemen.
Dåvarande näringsminister Maud Olofsson var förtjust i etanolen. Hon hade en vision att bönderna i Sverige kunde odla grödor för etanol och tjäna mycket pengar.
Politikerna slängde in förmåner för dem som köpte etanolbil: Miljöbilspremie, fri parkering och lägre fordonsskatt till exempel. Även själva bränslet fick skattelättnader.
Biltillverkarna med Saab och Ford i spetsen erbjöd etanolbilar. Volvo och andra följde efter.
En ny lag tvingade alla bensinstationer att tillhandahålla minst ett miljöbränsle, vilket i praktiken betydde etanol. (Ombyggnaden blev för dyr för många mackar i glesbygden, som lades ner.)
Etanolen dog
Sedan dog etanolen kring 2010 – 2015.
Dels började bilarna krångla därför att några etanolpartier hade dålig kvalité och innehöll sulfat, som fick insprutningssystemen i motorerna att krångla. Ägarna fick rådet av verkstäderna att köra på bensin. Och det gjorde man.
Dels bestämde politikerna plötsligt att etanolmarknaden var mogen och tog bort alla ekonomiska morötter på en gång. Ovanpå det infördes en specialskatt på etanolen, vilket gjorde den till det i särklass dyraste bränslet.
Regeringen gjorde så småningom helt om och avskaffade den särskilda skatten 2018, men då var etanolen så gott som helt avlivad. Bilägarna hade slutat tanka etanol och biltillverkarna sålde inga nya etanolbilar längre.
Dessutom började det miljömedvetna folket ifrågasätta om det var rätt att tillverka fordonsbränsle av grödor som kunde bli mat.
Vid årsskiftet var 212 385 svenska bilar registrerade för etanol. Försäljningsstatistiken visar att så gott som samtliga körts på bensin de senaste åren.
