Under första halvåret i år genomfördes färre vräkningar i Sverige än under samma period förra året. Men samtidigt har fler barnfamiljer tvingats lämna sina hem.
Det visar färsk statistik från Kronofogden.
Under första halvåret blev 136 barnfamiljer vräkta – det är en ökning med nio familjer jämfört med 2019. Samtidigt minskade antalet berörda barn från 253 till 245.
Drabbas längre fram
– Det är positivt att något färre barn har behövt uppleva en vräkning, Samtidigt finns en risk att de med små ekonomiska marginaler drabbas av pandemins effekter längre fram, säger Kronofogdens analytiker Johan Krantz i ett pressmeddelande.
Totalt sett över landet minskade antalet vräkningar med 12 procent under första halvåret.
– Det kan tyda på att det vräkningsförebyggande arbetet har intensifierats till följd av pandemin. Ganska många hyresvärdar agerar mindre offensivt vid hyresförseningar nu. Man försöker hitta andra tillfälliga lösningar så att människor inte ska drabbas, säger Johan Krantz.
Tillfälliga anstånd
En vanlig sådan lösning är att erbjuda hyresgäster som har problem att betala hyran avbetalningsplaner eller tillfälliga anstånd med betalningen.
– Att skjuta upp hyresskulder är ingen långsiktig lösning, menar dock Johan Krantz. Om det här pågår under lång tid är risken att personer bygger upp större skulder och i förlängningen kommer hyresvärden också att få problem. Skulderna försvinner inte.
Statistiken visar att ensamstående föräldrar och då särskilt ensamstående mammor är extra utsatta. De har ofta små ekonomiska marginaler och löper stor risk att drabbas av pandemins effekter.
Tidiga signaler
– Det är viktigt att samhället fångar signaler tidigt för att kunna motverka ett ökat antal vräkningar i den här gruppen, säger Johan Krantz.
Skillnaderna mellan olika landsdelar är dock stora. I exempelvis Göteborg ökar antalet vräkta barnfamiljer medan de däremot minskar i till exempel Värmland och Skåne. I Göteborg vräktes sex barnfamiljer första halvåret vilket berörde nio barn. Det är en vräkning mer än 2019 men då berördes 13 barn.
En vräkning får stora negativa konsekvenser för dem som drabbas. De blir i allmänhet utestängda från bostadsmarknaden under lång tid framöver vilket ökar risken för hemlöshet. Men vräkningar är också kostsamma för samhället som ofta får betala för tillfälliga och inte sällan dyra boendelösningar.
Lokal samverkan
Kronofogden konstaterar samtidigt att det runtom i landet finns flera framgångsrika exempel på hur man arbetat för att förebygga och förhindra vräkningar genom lokal samverkan mellan kommuner och hyresvärdar.
– Vi tar vara på lärdomarna från dessa initiativ så att vi kan bidra till att stärka samhällets gemensamma insatser för att förebygga vräkningar, säger Johan Krantz.
