När Spanaren fortsätter sin serie om gigantiska infrastrukturprojekt som misslyckats, felkonstruerats, blivit kolossalt mycket dyrare än beräknat eller försenats orimligt länge, så kan vi konstatera, att Boston Tunnel (se Spanaren i förra veckan) har en allvarlig konkurrent om vilket projekt som har det inofficiella världsrekordet i detta avseende.
Den här gången ska det handla om nya flygplatsen Berlin Brandenburg Flughafen med tilläggsnamnet Willy Brandt, förkortat BER.
Det skandalomsusade bygget började planeras i mitten av av 1990-talet, har pågått sedan mitten av 2000-talet, beräknades (första gången) vara klart för invigning 2012, men var redan då försenat – och ännu idag vet ingen med säkerhet när flygplatsen är klar att tas i bruk. Det senaste budet lyder ”i bästa fall någon gång under 2018”.
Hemligstämplad inspektion
I ett och ett halvt år före den först planerade invigningen sommaren 2012 genomförde finansinspektionen i delstaten Brandenburg en grundlig revision av flygplatsbygget.
Resultatet av säkerhetsinspektörernas granskning var så skrämmande, att det politikerstyrda flygplatsbolaget begärde att den 400 sidor långa rapporten skulle hemligstämplas.
Så skedde… och när rapporten blev offentlig 2013 uppdagades att den nya flygplatsen var behäftad med ofattbart många fel. Inte mycket fungerade som planerat i den nya terminalbyggnaden, som i vissa avseenden beskrevs som rena skräckbyggnaden i händelse av brand.
Det visade sig exempelvis att 3 000 automatiska portar inte öppnade som de skulle utan blev rena dödsfällor för folk som försökte ta sig ut.
När inspektörerna sammanfattade sina underökningar hade de upptäckt inte mindre än 150 000 fel, varav 85 000 av allvarligare art.
Inte mycket som fungerade
Vid sidan av det minst sagt undermåliga brandskyddet – som bland annat var konstruerat så, att eventuella rökgaser skulle ventileras ut genom trummor under markplan! – fann inspektörerna, att det inte var så mycket som fungerade som tänkt i terminalhallarna.
Endast 26 av 102 gater kunde användas ”någorlunda väl”, som det står i rapporten.
Informations- och biljettdiskarna vid incheckningen var inte på plats.
Under de tester som genomfördes visade det sig att hissar, rulltrappor och rullband inte kunde användas.
Inga garantier för larmfunktioner
Ingen i flygplatsledningen kunde på förfrågan garantera, att larm, videoövervakning, system för flyginformation eller skyltning i övrigt skulle fungera i en nödsituation.
Inte heller kontorsutrymmena var iordningställda. Varken marktjänst, flygbolag eller myndigheter kunde ta sina lokaler i besittning.
Bagagehanteringen i avresehallen fungerade inte alls.
Bara den södra ankomsthallen kunde delvis användas vid testet. Men där fanns ingen komplett information om flygtider, skyltar saknades liksom system för förlorat bagage och tullhantering.
Den norra hallen kunde över huvud taget inte testas.
Säkerhetskontrollerna i södra hallen fungerade bara delvis. Godsterminalen och parkeringshuset kunde inte testas liksom inte heller taxi- och trafikstyrningssystemet.
Listan skulle kunna göras mycket längre. Säkerhetsinspektörernas slutsats var att flygplatsen i det skick den befann strax före invigningen, fungerade till 56 procent av 100, vilket var målet. Varpå den första planerade invigningen sköts upp.
Kostnaderna fortsätter öka
Och vad kostar det här kalaset, som ingen trodde skulle kunna hända i just Tyskland, oftast känt för kvalitet och precision?
Det kan ingen med säkerhet uppge i dag. Utöver skenande byggkostnader, ombyggnader och omkonstruktioner kommer flygplatsbolaget bland annat att drabbas av stämningar från exempelvis Deutsche Bahn, Tysklands SJ, och skadeståndsansökningar från kursade företag och andra företag som anställt personal och sedan tvingats avskeda den.
Även de stora flygbolagen Lufthansa och Air Berlin sitter antagligen och filar på skadeståndsansökningar för missade trafikökningar och intäkter.
Medvetna om bristerna
Enligt finansinspektionens rapport var den politikerstyrda ledningen i flygplatsbolaget medveten om alla brister. Men ingen frågade – eller brydde sig om att ta itu med problemen.
I stället försökte man mörka kostnadsutvecklingen för Berlins kommunfullmäktige och de största ägarna, delstaterna Berlin och Brandenburg. Även flygplatsbolagets pressavdelning ska ha varit instruerad att delta i mörkningen, bland annat med hjälp av falska uppgifter till media.
Inte heller den grupp som skulle övervaka styrelsens arbete kom någon vart. Det var ju sina chefer de skulle granska. En styrelseledamot hade till och med helt slutat att gå på sammanträdena.
Mer än tre gånger så dyrt
Ursprungligen hade man kalkylerat med att flygplatsbygget inklusive alla sidoinstallationer som S-Bahn, U-Bahn och nya vägar skulle kosta 1,7 miljarder euro, knappt 17 miljarder kronor alltså.
Den senaste summeringen säger att kostnaderna hittills är uppe i 5,4 miljarder euro, det vill säga drygt 50 miljarder kronor. Men som sagt: ingen vågar i dagsläget säga vad det kommer att stå på slutnotan.
Ersätter slitna flygplatser
Berlin Brandenburg Flughafen ligger i sydöstra delen av Berlin cirka 18 kilometer från själva city. Den är förlagd till området strax intill den gamla slitna flygplatsen Schönefeld.
Berlin Brandenburg är dimensionerad för 50 miljoner passagerare per år och är tänkt att till största delen ersätta de likaledes slitna flygplatserna Tegel och Tempelhof samt Schönefeld då. Som en jämförelse kan nämnas att Arlanda är dimensionerad för maximalt 20 miljoner passagerare årligen.
Tempelhof stängdes för övrigt redan 2009 eftersom BER först var planerad att invigas 2012.
Men det var då det. Sedan dess har invigningen skjutits upp 7-8 gånger och den ena skandalen efter den andra har uppdagats. Senaste budet är alltså någon gång under 2018 – sex års försening alltså.
