Sedan flera år använder Linda Widenström fritiden till att skriva en bok. Den kommer att handla om Turitzkoncernen, men främst om Grand Bazar i Göteborg och EPA-varuhusen.
Till vardags är Linda jurist vid Kammarrätten i Göteborg, där hon skriver raka motsatsen till en roman i historisk miljö. Men så började hon att släktforska.
– Jag letade efter min farfar Nils Aronsson. Han var en genuin Landalapojk, uppvuxen högst upp på Karl Gustavsgatan i de omoderna hus som inte längre finns kvar, berättar Linda.
Allt kostade 15 öre
Farfar Nils arbetade på Ferd. Lundquist som lagerchef från 1945 fram till pensioneringen. Under släktforskningen stötte Linda snabbt på HG Turitz, som var chef på varuhuset. Och farfar förmedlade alltid en godmodig bild av HG Turitz.
HG Turitz (1884-1957) föddes i Sundsvall och började redan som 15-åring praktisera i affärslivet. Ihop med ett par svågrar startade han Borås Sömnadsaktiebolag, en firma som tillverkade och sålde ”sydda saker”.
1909 öppnade HG American Bazar, på Kungsgatan 19 i Göteborg, där Nisses Herrmode hyr i dag. Där kostade alla varor 15 öre styck. Fyra år senare köpte Turitz konkurrentfirman Grand Bazar, också den på Kungsgatan med Grand-passagen som namn i dag.
Billig massproduktion
Rörelsen växte och 1917 bildade han AB Turitz & Co. Med inspiration från amerikanen Woolworth spreds idén med enhetsprisbolag, till Europa och Berlin. Prissystemet innebar att varorna var indelade i olika prisklasser och under 1930-talet kostade inget över en krona på EPA.
Den första EPA-butiken öppnade 1930. Den hade ett brett sortiment med kläder, parfym, skrivmaterial, hushållsartiklar, verktyg, leksaker, godsaker, matvaror och konserver. Kunderna kunde köpa vad de behövde utan att lämna varuhuset och sen fika eller äta på en prisvänlig barservering en rulltrappa upp.
EPA gick strålande med hjälp av Turitz goda kunskaper om varor, genom massproduktion och låga priser. Tack vare Turitzkoncernens stora vinster fick NK med Josef Sachs i spetsen en stadig inkomstkälla under 1930- och 1940-talen.
Företagen hängde ihop finansiellt men kapital- och röstmässigt låg Turitz i underläge, vilket sommaren 1940 fick för honom oanade följder i ariseringen av företaget.
Krav på renrasighet
För redan från starten fanns protester och kampanjer mot EPA-kedjan från bland annat Köpmannaförbundet och Tyska Handelskammaren. Från Tyskland kom krav om renrasighet inom handeln och NK redovisade exempelvis att endast 25 av 2100 anställda var icke-arier. Men det fanns även kampanjer åt motsatt håll, av till exempel Conrad Pineus.
När EPA-direktören Turitz tillfrisknade efter en tids sjukdom, ansågs han 1941 plötsligt inte stark nog att behålla ledningen. Josef Anér från NK meddelade att han tog över chefskapet och Turitz löstes ut i mars samma år. Han köpte istället varuhuset Ferd. Lundquist & Co, vilket han moderniserade och framgångsrikt drev till sin död 1957.
Att studera Göteborg genom Turitz-koncernens uppgång och fall har fått Linda Widenström att se sin hemstad på ett nytt sätt.
Romanform
– Jag rör mig mycket inom Vallgraven och går förbi de bekanta adresserna. Och det finns stora delar av stan man aldrig talar om. Många människor som aldrig satt några avtryck, säger Linda, som med sin blivande bok vänder sig till historiskt intresserade göteborgare.
Hon skriver den i romanform, främst för att hon inte har lyckats vaska fram svar på alla sina frågor. Det betyder att Turitz och hennes farfar får andra namn i boken.
– Hittills är jag klar med sju av bokens tio kapitel. Jag skulle gärna vilja skriva lite mer om konflikten mellan NK och Turitz och om hur den ledde till att Turitz förlorade alla sina varuhus, säger Linda.
