Det går att bygga solcellsparker på finfin åkermark och ändå kunna odla – och till och med få ut ännu mer än innan solparken fanns där.
Häromdagen invigdes en helt ny solpark i Hova i Västergötland. Den kallas för agrivoltaisk park, med det menas att man ska få solel men också kunna odla grödor och till och med kunna ordna fram sallad mitt i vintern.
Med på invigningen i Hova var centerledaren Muharrem Demirok som tycker att allt går alldeles för långsamt. Inte minst för att han anser att nuvarande regeringen verkar strunta i allt miljöarbete.
Det är företaget Svea Solar som byggt en solcellspark på 13 hektar, ett rejält stort fält, fullt med rader efter rader med solcellspaneler som ska ge el till långt över femtonhundra villors hushållselsbehov.
Tre gånger nytta från åkermarken
Eftersom solcellsparker gärna byggs på bra åkermark finns en inbyggd motsättning, borde vi inte låta lantbrukare odla mat på åkern i stället för el?
Men det nya i denna solcellspark, för övrigt den första i sitt slag i Sverige, är att man fortfarande kan odla emellan raderna av solcellerna. Och sedan kan elen gå till en annan odlare som året runt odlar sallad i växthus. På så vis ska åkermarken ge tre gånger så mycket nytta som förut. El, vete och sallad, till exempel.
– Finessen är kombinationen, säger Erik Martinsson, innovationschef på byggaren Svea Solar. Man måste tänka på nya sätt och kombinera det vi redan har. Om man räknar på tre enheter sol och sju enheter vindkraft, blir det precis vad Sverige behöver i den gröna omställningen.
– När solen skiner för fullt levererar solcellerna, men då blåser det ofta inte så mycket. Men sedan kommer regn och rusk, då blåser det på bra och vindkraften levererar. Det handlar om att skapa kombinationer som fungerar.
Raps, vete, vall och gräs i gatorna mellan solpanelerna
Ekobonden Emil Olsson äger marken som solcellsparken står på. Han har odlat giftfritt i över 20 år och exporterar giftfri raps som kineserna gärna köper. Sådan raps tänker han odla i raderna mellan solpanelerna. Han har breda maskiner men de kommer precis emellan i gatorna mellan panelerna. Precision in i minsta detalj.
– Man får köra och backa med tungan i rätt mun, men det går. Jag ska odla rapsen, sedan vete och sedan vall, gräs till korna, säger han. Man får experimentera sig fram och prova.
El till sallad i växthus på höjden
Och sedan är det alltså meningen att elen ska gå till en salladsodlare som vertikalodlar, det är ett växthus på höjden, enkelt uttryckt. Andreas Wilhelmsson har odlat hundratals ton sallad som säljs i många livsmedelsbutiker och nu kan han få grön el.
– Det blir ungefär halva miljöavtrycket, berättar han. Annars är man ju lite skeptisk mot växthusodling på vintern, det går ju åt en del el. Som nu kan göras betydligt smartare.
Bättre växtlighet i skuggan under panelerna
Inbjuden till invigningen var centerledaren Muharrem Demirok. Han var lite skeptisk till politikens förmåga att låta kraftslagen kriga mot varandra, kärnkraft mot vind och sol, där man måste samverka, menar han.
Det finns för många förutfattade meningar. Till exempel snodde man fårens bete genom att sätta upp solceller, så lät kritiken. Fast det visade sig vara tvärtom: solpanelerna skuggade delvis fälten och gjorde att jorden inte torkade ut och det växte bättre. Så betet under solpanelerna blev bättre än innan.
”För långsam väg framåt mot grön och billig energi”
– Men det går för långsamt, säger Muharrem Demirok. Och det är ibland länsstyrelsernas fel, de som ska ge tillstånd till byggena. Nu verkar Västra Götaland vara lite mer framåt, menar han. Men annars är det akut nu, vi måste få mer grön och billig energi annars blir det problemen med dyr el i sydsverige. Dyrt både för företag och vanligt folk. Men många är lite för försiktiga med besluten, rädda att göra fel. Vi borde ge länsstyrelserna mer direktiv att skynda på.
– Tyvärr har vi en regering som är helt ointresserad av miljö, jag kan inte tolka det på annat sätt. De talar bara om kärnkraft, men vi måste ha bra fossilfri elproduktion nu, säger Muharrem Demirok.
