Så här har det sett ut ett tag vid Ica-parkeringen i centrala Skärhamn. Containern för tomglas är blockerad, för både lastbilen att tömma, och enskilda att fylla på.
Men det finns planer för genomgripande förbättringar.
– Tjörn är inte värre än andra kommuner i området, som jag ansvarar för, säger Magnus Örnborg, regionchef på Förpackningsinsamlingen, FTI, i Solna.
FTI verkar över hela landet och under Magnus Örnborgs ansvar ombesörjer man tömning och renhållning i Västra Götalands 49 och Hallands 6 kommuner.
– Men det är tråkigt när det ser ut så här, fortsätter han och tillägger:
– Vi har haft det stökigt på Tjörn, men det var förr.
En ljusnande avfallsframtid kan skönjas
På kommunkontoret får man frågan om kommentarer till nedskräpningen, men hänvisar just till renhållningsföretaget.
Tjörn är ett stycke bortom bättre tider i avseende på avfall, precis som de övriga kommunerna i närområdet och i Västsverige. Men det finns konkreta planer om en ljusnande framtid.
Visionen om en region utan avfall
”… vi har förstått att vi behöver göra flera insatser tillsammans för att vända trenden. Avfallsmängderna var ett resultat av en lång tid av överkonsumtion och felhantering av värdefulla resurser. Vi valde därför att möta problemet – och vi lyckades!”
”…de stora högarna med avfall representerar en svunnen tid som vi nu har svårt att föreställa oss.”
Så heter det bland annat i visionen ”En region utan avfall”, som utarbetats av GR Göteborgsregionen, tillsammans med kommunförbundets 13 medlemmar och en av dessa är Tjörn.
”…hur har vi kommit till den här insikten? Kommunen har tagit en ledande roll genom att inspirera, utgöra ett gott exempel och göra det lätt för medborgare och verksamheter att förebygga att avfall uppstår. I hemmet, på jobbet, i skolan, i staden -”
”…det var en gemensam insats som ledde oss till den region vi ser idag. En region där allt är ett kretslopp och det egentligen inte finns något avfall, utan bara saker som hamnar på nya platser.”
Mycken tankemöda ligger bakom minskade mängder
Ett stort arbete har lagts ner för hantering av avfall, ökad återanvändning, nedskräpning och avfallshantering i samhällsplaneringen hos de 13 kommuner som ingår i nätverket GR.
Arbetet finns beskrivet i planen ”Göteborgsregionen minskar avfallet”, som är en avfallsplan för tretton kommuner med gemensam målgång år 2030.
GRs avfallsplan lägger fast målen:
Åtgärdsplanen började processas 2017 hos GR och de tretton kommunerna som har fortsatt med att från 2018 utarbeta en ny gemensam avfallsplan. Den ska ligga till grund för kommunernas arbete med att hantera och förebygga avfall fram till 2030, då målen skall vara uppnådda.
Den nya planen bottnar i ett gemensamt EU-direktiv och i vår svenska miljöbalken.
Avfallsplanen finansieras med skattemedel i varje kommun
Avfallsplanen ska hanteras på kommunal nivå. De nya föreskrifterna medför att avfallsplanen nu även innehåller mål med åtgärder som behöver finansieras av skattemedel. Var och en av de 13 kommunerna ansvarar var för sig för att planen genomförs.
Genomförandet kräver också ett stort mått av kommunikation och samverkan, där GR har en samordnande roll och där tvååriga handlingsplaner ska upprättas varje år.
Det gäller att följa alla steg i trappan
Avfallshierarkin, även kallad avfallstrappan med sex olika målområden, har en central roll inom avfallsområdet, som liksom övriga samhället behöver bidra till att minska klimatpåverkan.
Göteborgsregionen passerade 2017 miljonstrecket i invånarantal och växer sedan dess med omkring 15 000 personer om året.
Det ställer förstås nya krav på avfallshantering.
”Vi blir allt fler – men avfallet minskar”
”Fler och fler har lockats av att leva nära de saltstänkta klipporna, de frodiga skogarna och de blanka sjöarna. Fler och fler har lockats av kulturen, nöjena, arbetet och människorna. Vi har blivit fler i regionen – men ändå har avfallet minskat. En hotande klimatkris har påverkat oss och vi har förstått att vi behöver göra flera insatser tillsammans för att vända trenden.”
Om sju år har vi facit.
Fotnot:
FTI:s verksamhet drivs utan vinstintresse. Resultatet återförs till verksamheten. Insamlings- och återvinningssystemet kostar varje år cirka en miljard kronor att driva. Verksamheten finansieras av förpackningsavgifter från företag med producentansvar, medel från pappersindustrin samt av intäkter från försäljning av insamlat och sorterat material. Verksamheten utgår från förordningen om producentansvar för förpackningar utfärdat av regeringen.
