Det närmar sig skarpt läge för mångmiljardsatsningen Sahlgrenska Life i Göteborg, ett internationellt kunskapscenter där forskning och utbildning på Medicinareberget kopplas samman med norra Europas största universitetssjukhus.
Beslut fattas på torsdag, den 9 december, av Kommunfullmäktige i Göteborg.
– Sahlgrenska Life är en investering för framtidens forskning, vård, utbildning och innovation. Det har potential att bli en av Nordens största mötes- och arbetsplatser för Life Science-forskning, slår regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson (M) fast.
Visionen är att Sahlgrenska Life ska bli centrum för världsledande translationell forskning, utbildning, vård och innovation.
Tre hus för sex miljarder
Det är en satsning på tre hus för sammanlagt cirka 6 miljarder kronor med huvudaktörerna Västra Götalandsregionen med ett nytt hus på Sahlgrenska sjukhusets tomt och Vitartes Development AB, som bygger och utvecklar fastigheter. Berörda parter är Göteborgs universitet genom Sahlgrenska akademin och Västra Götalandsregionen genom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Mark- och tomträttsinnehavare berörs också.
– En så stor investering som denna är klart märkbar även med europeiska mått mätt, konstaterar projektchef Peter I Gustafsson på Västfastigheter, Västra Götalandsregionens fastighetsförvaltning.
Och vad gäller planerna?
Tre nya fastigheter avsedda för forskning, utbildning, vård och tandvård och möjligheter till kontakter mellan universitet, sjuk- och tandvård och näringsliv.
På sikt kan ytterligare en fastighet komma att byggas på Medicinareberget om Akademiska Hus av kommunfullmäktige på sitt 9 decembermöte ges en byggrätt för detta. Men ett bygge kan bli aktuellt först efter 2029, när Sahlgrenska Lifes tre hus är klara och kan då utnyttjas av Akademiska Hus eller av annan part. Men det finns inga beslut fattade.
Kontroversiellt att riva vissa byggnader
All denna nybyggnation förutsätter rivning av ett antal fastigheter, både på Sahlgrenska sjukhusets tomt och uppe på Medicinareberget.
På Medicinareberget rivs den så kallade ”Gamla Ortopeden”.
För Sahlgrenska sjukhusets del är vissa rivningsplaner kontroversiella, då de rör hus med rötter i göteborgssjukvårdens tidigare historia. Det finns därför de som helst ser att dessa byggnader lämnas ifred!
Vilka hus kommer att rivas på sjukhusets tomt?
De byggnader som behöver rivas för att bygga Hus 1 är bland andra ”Öron- och ögon/Bostäder för sköterskor” och ”Per Dubbshuset”.
När sätts spaden i jorden?
– Rivningar och schaktarbeten kan påbörjas 2023, uppger för Spanaren arkitekt Viveca Risberg, projektledare på Stadsbyggnadskontoret.
– Byggnaderna färdigställs i etapper, där stomme och klimatskal är klara 2026 och inflyttning sker 2028 i Västfastigheters och Vitartes byggnader.
– Därefter kan Akademiska Hus nyttja byggrätt för nästa byggnad med förväntad inflyttning 2034. Arbeten med gaturummet utförs 2026 för Annedals avfart och hållplats och 2026 – 2028 för Per Dubbsgatan, tillägger Viveca Risberg.
Tiderna är preliminära och kan komma att justeras beroende på när detaljplanen vunnit laga kraft.
Resurserna ska räcka till
Får ni tag på resurser (folk, entreprenörer) för att genomföra Hus 1 på Sahlgrenska?
Göteborg är ju numera som en enda stor byggarbetsplats.
– Ja, det är vår bedömning; Våra projekt har alltid, än så länge, attraherat marknaden och vi har ingen anledning att tro något annat avseende detta objekt, anser Peter Gustafsson.
Finns några särskilda problem/svårigheter förknippade med projektet?
– Att bygga i omedelbar närhet till buss/spårvagn är alltid en utmaning, samt givetvis vikten av att säkerställa att patientflöden/ambulans hela tiden kan ske utan störning. Planering för att lösa denna typ av frågor ligger i princip alltid med som en del i våra projekt, tillägger han.
”Sahlgrenska Life är till för patienterna”
– Sahlgrenska Life är till för patienterna, slår sjukhusdirektören, professor Ann-Marie Wennberg Larkö fast. Bakgrunden till och fördelarna med projektet har utvecklats av sjukhusdirektören i flera sammanhang: Utan det långsiktiga perspektivet på forskning, innovation och utveckling skulle vården stanna upp.
– Det är tack vare detta vi fått så starkt förkortade vårdtider vid till exempel hjärtinfarkt och därmed mindre behov av vårdplatser, säger hon i en intervju för Västra Götalandsregionen, VGR.
Genom att föra samman hälso- och sjukvård, akademi och näringsliv under samma tak kan man åstadkomma det samspel mellan aktörerna som Sahlgrenska Life syftar till.
Fler patienter ges skräddarsydd behandling
– Fler patienter kommer i framtiden att kunna ges skräddarsydd diagnostik och behandling, det som kallas precisionsmedicin, förklarade Ann-Marie Wennberg Larkö vid ett seminarium i oktober.
Hon ser Sahlgrenska Life som en motor för att driva fram nya behandlingar av de stora folksjukdomarna:
– Gårdagens forskning är standardbehandling i dag. Och dagens spetsforskning och utbildning är morgondagens standardbehandling, tillägger hon.
”En fråga för hela Sverige”
Ann-Marie Wennberg Larkö ser förutsättningar för innovation som en fråga för Sverige att hävda sig i ett globalt sammanhang, då många andra regioner har samma ambitioner.
– Jag ser det som en nationell angelägenhet att skapa den här typen av samverkansmiljöer. Vi har unika förutsättningar i vår del av Sverige.
– Vi har ett universitetssjukhus som ligger mitt i byn. Nära en teknisk högskola och ett universitet.Vi har en stark grund att bygga på med en lång tradition av samverkan och det bidrar till nya arbetstillfällen i vår region.
– Det är även för landets skull, fortsätter hon.
”Ljuv musik kan uppstå”
– När man kommer samman, ingenjörer med sjukvård, uppstår ljuv musik, menar hon men höjer ett varnande finger:
Utan ett starkt och livaktigt universitetssjukhus skulle kanske de stora Life Scienceföretagen lämna med sin forskning och sina innovationer.
– Det har en väldigt stor betydelse för dem att vi fortsätter att utvecklas som universitetssjukhus, understryker sjukhuschefen.
Gammal dröm om samverkan blir sann
Det är en gammal tanke i Göteborg att bygga vidare på traditionen av samverkan mellan sjukvård, tandvård och akademi som nu är på väg att förverkligas. Resultatet medför att Göteborg tar ett kliv mot kunskapsstaden Göteborg, fortfarande med förankring i industri och sjöfart.
– Både från sjukhuset och akademin finns önskemål om mötesplatser och ökad närhet till varandra för att dra nytta av varandra i större utsträckning än vad som görs idag, säger till Spanaren Peter I Gustafsson.
Fastighetsbolag väckte tanken
– Idén är säkert 10-15 år gammal. Initiativet, som satte igång diskussionerna på allvar och ledde till en omfattande förstudie, togs av Vitartes, berättar kommunikationsdirektör Anders Goliger på SU för Spanaren.
Göteborgs universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad, som lotsar projektet genom berörda beslutsfora, hakade på.
I projektet Sahlgrenska Life ryms även företaget Sahlgrenska Science Park, som är verksamt med lokaler och mötesplatser.
Arkitekttävling genomfördes
Utformningen av byggnaderna för Sahlgrenska Life lades ut i en arkitekttävling.
Det blev Sweco och Arkitema Architects som fick uppdraget, där några av Nordens största arkitektbyråer tävlade.
Syftet är ett internationellt högklassigt Life Science, som drar blickarna till sig och som är attraktivt för parterna att medverka i.
Förändrad stadsbild
Hus 1, byggs på Sahlgrenska sjukhusets tomt och ägs av Västra Götalandsregionen, VGR. Huset blir elva våningar, flexibel miljö för precisionsmedicin och translationell forskning, patientmottagningar mm.
Hus 2, byggs av fastighetsägaren Vitartes. Huset på tre våningar länkar samman Hus 1 och Hus 3 över Per Dubbsgatan. Här binds Sahlgrenska Universitetssjukhuset ihop med Göteborgs universitet och dess medicinska fakultet, Sahlgrenska akademin. Mötesplats för för forskning och vård.
Hus 3, byggs av fastighetsägaren Vitartes på Medicinareberget och hyrs ut till bland andra VGR och Göteborgs universitet. Huset är med 23 våningar den högsta byggnaden i Sahlgrenska Life.
Huset planeras att inrymma labb, utbildningslokaler och kontor. Lärandemiljöer och miljöer för samverkan mellan sjukvård, akademi och näringsliv. Regionalt cancercentrum, Gothia Forum och Odontologiska institutionen, m fl.
Kostar staden 54 miljoner
Projektet beräknas kosta Göteborgs Stad netto 54 miljoner kr. Underskottet kommer av projektinkomster (markförsäljningar mm) på 222 miljoner kronor och projektutgifter på 276 miljoner kr.
”Tillgängligheten förbättras med grön transportplan”
Den gröna transportplanen ska förbättra tillgängligheten. Det övergripande målet är att biltrafiken till området inte får öka, enligt Planhandlingen hos Göteborgs Stad.
Per Dubbsgatan görs om till stadsgata, där fotgängare, cyklister och kollektivtrafik prioriteras. Planförslaget innebär att Per Dubbsgatan får fyra körfält, varav två blir kollektivtrafikfält för buss och spårvagn. Kollektivtrafikfälten separeras från övriga körfält med refuger där plats finns.
Förslaget innebär att hållplatsläget flyttas västerut och separata hållplatslägen skapas för buss och spårvagn, ytor för gående och cyklister breddas.
Standarden för gående förbättras med bredare och separerade gångbanor.
Cykelinfrastrukturen förbättras väsentligt, slås fast i planhandlingen.