Demokraterna i Göteborg vill införa något alldeles nytt i svensk politik.
De står för något vi aldrig sett tidigare, säger statsvetaren, professor Peter Esaiasson.
Avsikten är att totalt reformera styrmedlen i kommunen.
Demokraternas grundare och ledare, Martin Wannholt, vill åstadkomma en revolution.
Den som tror att Demokraterna viktigaste agenda är att stoppa Västlänken gör sig
skyldig till en grov förenkling. Det är bara ett delmål på väg mot ett omstörtande nytt
sätt att styra Göteborg.
D stjäl väljare från framför allt Socialdemokraterna som tycks vara på väg att förlora
röster i en omfattning som saknar motsvarighet i svensk politisk historia. För det som
alltid varit Göteborgs bärande parti har Demokraterna blivit ett slukhål.
Unik händelse
Detta, menar Peter Esaiasson, grundar sig på ett utbrett missnöje med de etablerade
partierna. Sådant har inträffat tidigare i mindre kommuner där nya partier bildats kring
någon enstaka fråga och överflyglat makthavarna.
Men att detta håller på att hända i en kommun av Göteborgs storlek är unikt, säger Peter
Esaiasson.
Martin Wannholt har suttit som politisk vilde på en av kommunalrådsstolarna sedan
2015 då han lämnade Moderaterna.
Demokraterna har gått från noll till hundra på bara några månader. I reda siffror: den
senaste väljarundersökningen visar att 18,9 procent av göteborgarna kan tänka sig att
lägga sin röst på ett parti som såg dagens ljus så sent som den 1 maj – en händelse som ser ut
som en tanke med en elak blinkning åt vänster.
I samma mätning för tre veckor sedan landade (S) på 14,2 procent. Moderaterna är
förpassade till andra plats och noterade 16,7 procent.
Infriade inte löften
Som om inte allt detta skulle vara nog visar väljarbarometern att Ann-Sofie
Hermanssons socialdemokrater är akterseglade även av Vänsterpartiet, 14,6 procent.
Detta, förklarar Peter Esaiasson, är medborgarnas sätt att straffa framför allt S och M
som misslyckats att infria sina löften och som dessutom inte förmått tvätta bort stadens
vanrykte som en ökänd hemvist för korruption, mygel och smutsiga affärer.
Peter Esaiasson beskriver Wannholt som själva prototypen för den sortens
entreprenörer som startar nya partier.
– Det är klockrent, fortsätter Esaiasson. Han är politisk driftig och kan hantverket. Det
enda som är anmärkningsvärt är att han gör det i landets näst största stad och att han är
så framgångsrik. Och det är förstås en fördel att han får med sig folk från den rödgröna
sidan.
Namn från fiendelägret
Två tunga namn från fiendelägret, Jahja Zekiraj (S) och Henrik Munck (MP) har slutit
upp bakom Wannholt.
En genomläsning av Demokraternas budgetdirektiv som ligger på partiets hemsida ger
klara besked om att det finns långt mycket mer på dagordningen än att sätta P för
Västlänken och konstigt vore det annars.
Här är ett litet axplock:
Demokraterna vill avskaffa de tio stadsdelsnämnderna och skapa fyra huvudområden:
Hisingen, Nordost, Centrum och Sydväst.
De vill halvera den politiska administrationen, vilket innebär att ett stort antal
tjänstemän blir arbetslösa, däribland de politiska sekreterarna.
Flera tunga kommunala bolag avvecklas, bland andra Business Region Göteborg,
Parkeringsbolaget och Norra Älvstranden Utveckling.
300 kvarterspoliser med ständig på närvaro på gator och torg ska rekryteras.
Skräpvakter som ska se till att medborgarna håller rent omkring sig blir en ny
yrkeskategori. Det handlar om nolltolerans mot klotter och medskräpning.
Demokraterna vill också införa tvålärarsystem i skolorna.
De tycker att fullmäktiges julbord är ett slöseri med skattepengar. Slut med skinka, gröt
och dopp vilket innebär en besparing på 200 000 kronor.
Högsta hönset (eller tuppen) i den nyordning som Demokraterna vill skapa är
stadsdirektören, en slags supertjänsteman som tillsammans med kommunstyrelsens
ordförande ska granska och godkänna i stort sett alla förslag och satsningar.
Peter Esaiasson:
– Demokraterna vill ha ett expertvälde. De vill få fram effektivare beslutsfattare, så bort
med politiker i nämnder och bolag och in med dem som kan någonting.
Frågan är hur medvetna göteborgarna är om den omstörtande politik Demokraterna
står för? Eller om deras löfte att häva avtalet om Västlänken står i vägen för allt annat?
Vad händer i så fall om inte löftet kan infrias, om den majoritet som vill ha Västlänken
sitter i orubbat bo efter söndagens val?
Då, menar Peter Esaiasson, kan vi få en ny svekdebatt och då kanske det är
Demokraternas tur att straffas av väljarna.