Specialistvården inom gynekologi i Västra Götalandsregionen riskerar att försämras.
Anledningen: VG-regionens sjukvårdspolitiker har bestämt, att ett stort antal gynekologiska åkommor skall bedömas och behandlas av allmänläkare på vårdcentralerna i stället för av specialister på gynekologi.
Det finns knappast något område inom kvinnohälsan som är mer komplicerat och svårdiagnostiserat än just gynekologiska besvär.
− Det råder en skriande brist på vårdavtal med välutbildade och erfarna gynekologer. Att i det läget säga upp vårdavtal och hänvisa oroliga för att inte säga förtvivlade patienter till vårdcentralerna är helt fel väg att gå – som exempelvis i Stenungsund där kliniken Fröja förvägrades nytt avtal.
Det säger doktorerade gynekologen Anita Hagstad, verksam vid Läkarhuset i Göteborg. Hon har arbetat som gynekolog i VG-området sedan 1970-talet, i Vänersborg, på Sahlgrenska sjukhuset och i egen mottagning på Läkarhuset sedan 1988, d v s åtskilliga år innan regionsjukvården var uppfunnen.
Behöver trappa ned
− Med ålderns rätt skulle vi behöva trappa ned. Jag har fyllt 71 år och min trogna sekreterare och sköterska är 72, säger Anita Hagstad.
Men ingen av dem har några planer på att dra ned på verksamheten, än mindre pensionera sig. De har över 7 000 patienter i sitt register, varav cirka 3 000 behöver konsultera kliniken varje år. Det är en väldigt många och det säger sig självt, att de inte kan ta emot fler patienter även om det behövs och de skulle vilja.
Kontinuiteten viktig
− Vi skulle helst behöva fler etablerade gynekologer att hänvisa till. Det som är mest uppskattat hos oss är kontinuiteten, att patienterna får träffa samma människor varje gång. De upplever trygghet och har lättare att prata om sina besvär med några de känner, varför mycket kan klaras av per telefon. Sånt betyder mycket på ett så här intimt område, säger Anita Hagstad och fortsätter:
− Det blir ju inte alls detsamma på en vårdcentral, där det ofta kommer nya läkare in i bilden.
En läkare specialiserad på allmänmedicin har cirka tre månaders utbildning i gynekologi. För att bli en duktig specialist på gynekologi krävs i allmänhet 5-6 års vidareutbildning.
Ändå anser sjukvårdspolitikerna att vårdcentralerna skall ta hand om oroliga kvinnor, ofta med diffusa symptom som gör deras besvär svårdiagnostiserade.
Skickade ut upprop
Nyligen mailade Anita Hagstad ut ett upprop till sina patienter, i vilket de uppmanades att agera genom att kontakta sjukvårdspolitikerna. I uppropet står det bland annat:
”Vår mottagning kontaktas dagligen via telefon, e-post och vanliga brev. Detta av kvinnor som med ljus och lykta söker hjälp för gynekologiska besvär. Det är en skriande brist på gynekologer i vår region. – – – På vårdcentralen möter du en allmänläkare som har ett par månaders gynekologi i sin utbildning. Är det så du vill ha det? Om inte – gör din röst hörd. Ansvariga för att tillgodose befolkningens behov av vård och prioriteringar är våra folkvalda.”
Så, vad kan man göra åt saken?
− Ingen aning. Jag är läkare och inte politiker eller administratör. Jag kan notera behoven och rapportera om hur verkligheten ser ut, säger Anita Hagstad.
Hon har därför under årens lopp skrivit till ansvariga sjukvårdspolitiker och begärt att de skall satsa mer på gynekologi, inte mindre. Hittills har ingen reagerat… men skrivelserna har i varje fall diarieförts och registrerats.
Läs också: Skrivelse om gynekologi belagd med sekretess
