Sahlgrenska Universitetssjukhuset har fått två nya nationella uppdrag för högspecialiserad vård. Uppdragen gäller rehabilitering av skada i ryggmärgen och nätkirurgi för patienter med framfall och/eller inkontinens. Därmed har antalet nationella uppdrag för högspecialiserad vård hos SU ökat till elva.
– Vi erbjuder högspecialiserad vård till patienter både från den egna regionen och från landet i helhet. De nya uppdragen innebär att patienter över hela landet får del av Sahlgrenska Universitetssjukhusets spetskompetens, och det sporrar oss att fortsätta stimulera forskning och utveckla ännu bättre vård inom området, säger i ett pressmeddelande Ann-Marie Wennberg, professor och sjukhusdirektör.
– Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU, ska vara en betydande aktör i denna fråga, säger i en kommentar för Spanaren, kommunikationsdirektör Anders Goliger till Spanaren.
Komplexitet som kräver multikompetens
Socialstyrelsen ger uppdragen, formellt till sjukhusets ”ägare”, i detta fall Västra Götalandsregionen.
De nya uppdragen avser:
* Patienter med ryggmärgsskador, där uppdraget omfattar subakut vård och rehabilitering och gäller från den 1 april 2023. Vård vid ryggmärgsskador är komplex och kräver multidisciplinär kompetens.
* Nätkirurgi vid prolaps och/eller inkontinens och gäller från den 1 oktober 2022.
Synlighet som skapar förtroende
Att få uppdragen anses som en fjäder i hatten, anser Helena Rexius, sjukhusets strateg med ansvar för nationell högspecialiserad vård. Hon har en bakgrund på SU som thoraxkirurg och verksamhetschef.
– Det är viktigt att synas, anser hon. Att få uppdragen kan också medverka till att höja förtroendet för sjukhuset.
– Det kan medföra att den egna verksamheten förbättras.
Nationellt uppdrag ger konkurrensfördelar
Ett nationellt uppdrag bidrar också till att göra sjukhuset mer attraktivt i konkurrensen med andra om personal. Spetskompetens är en fördel.
– Uppdraget är en bekräftelse på att det vi gör på sjukhuset är bra, summerar hon.
Helena Rexius pekar också på att infrastrukturen för forskning förbättras och att vårdarbetet ger synergieffekter för angränsande områden.
Lång väg från ansökan till start
Vägen fram till ett uppdrag omfattar först en beredning på nationell nivå innan uppdraget som nationell högspecialiserad vård utlyses.
Regionstyrelsen fattar beslutet om Västra Götalandsregionen ska ansöka om det nya uppdraget med angiven utförare i regionen, i detta fall Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Ansökan är en diger handling som bland annat belyser sjukhusets kompetens inom området, vilken påverkan det nya uppdraget kan få för patienterna, innebörden för forskning, utveckling och utbildning samt om det finns risk för att vissa patientgrupper skulle kunna komma i kläm.
Det finns inte längre något slutdatum
Den färdiga ansökan skickas av regionstyrelsen till Socialstyrelsen och den politiska nämnden för nationell högspecialiserad vård. I nämnden finns representanter för landets sex sjukvårdsregioner.
Där fattas beslutet.
Ansökan om ryggmärgsskador inlämnades i februari 2020.
– Det är ett pilotområde och tog därför lite längre tid än vanligt, säger Helena Rexius.
Tillvägagångsättet är nytt sedan 2018, när rikssjukvårdsuppdragen ersattes med nationell högspecialiserad vård, NHV.
– En nyhet är att uppdragen gäller tills vidare. Det finns inte längre någon bortre gräns för upphörande, berättar Helena Rexius.
Främjar samarbete och kompetensförsörjning
Men sjukhusen ska varje år leverera en rapport till Socialstyrelsen om hur uppdraget genomförts. Där ska lämnas ett antal kvalitetsmått, patientrapporter mm. Om Socialstyrelsen finner anledning att närmare granska hur uppdraget genomförts finns vägar för det.
– Samarbetet mellan universitetssjukhus med samma uppdrag främjas av att man kan lösa frågor tillsammans, påpekar Helena Rexius.
– Det är positivt och stimulerar till ökad kompetens.
Flera universitetssjukhus samarbetar
Skånes universitetssjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har t ex båda nationellt uppdrag inom barnhjärtkirurgi och hjärttransplantation, Karolinska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har båda uppdrag om levertransplantation.
– Kontaktytorna ökar och ytterst är detta till fördel för patienterna, påpekar Helena Rexius.
På uppdrag av regeringen leder Socialstyrelsen arbetet med att koncentrera mer av den högspecialiserade vården på nationell nivå. Regeringens uppdrag har sin utgångspunkt i betänkandet ”Träning ger färdighet – koncentrera vården för patientens bästa” (SOU 2015:98). Slutsatsen i betänkandet är att ökad koncentration leder till ökad kvalitet och säkerhet för patienterna.
20 nya uppdrag per år för lika och jämlik vård
Socialstyrelsen har en bruttolista på omkring 250 områden ur vilken nya nationella uppdrag arbetas fram. Det kan resultera i omkring 20 nya nationella högspecialiserad vårdområden per år.
– I botten för hela arbetet ligger tanken om lika vård och jämlik vård i hela landet, effektivt resursutnyttjande och kvalitet, summerar Helena Rexius.
Elva vårdområden med Sahlgrenska Universitetssjukhuset som utövare:
* Viss vård vid ryggmärgsskador (gäller från 1 april 2023)
* Viss vård vid prolaps och urininkontinens (gäller från 1 oktober 2022)
* Preimplantatorisk genetisk testning (PGT)
* Behandling av barnglaukom och barnkatarakt
* Viss vård vid endometrios
* Hjärtkirurgi på barn och ungdomar
* Hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel
* Hjärttransplantation
* Viss kraniofacial kirurgi
* Levertransplantation
* Lungtransplantation
Nationell högspecialiserad vård hos landets sjukvårdsområden
Region Stockholm: 18 tillstånd
Västra Götalandsregionen: 11 tillstånd
Region Skåne: 10 tillstånd
Region Uppsala: 4 tillstånd
Region Västerbotten: 2 tillstånd
Region Östergötland: 2 tillstånd
