Spanar-medarbetarna Jan Strid och Per Nygren har olika syn på frågan.

Jan Strid: Mina vänner förföljs av det de flydde från

GÖTEBORG FICK sin första moské 1976, det var Nazirmosken som byggdes i Högsbohöjd med pengar från Pakistan. Några böneutrop har aldrig hörts och jag tror att de flesta göteborgare inte ens känner till att den finns. År 2011 byggdes den andra vid Ramberget och vi har också Bellevuemoskén, inredd i en lagerlokal i Gamlestaden.

De två sistnämnda har bekostats av främst Saudiarabien. Alla tre har olika inriktningar. Men vad som är intressant är idag att samtliga saknar böneutrop och såvitt jag vet har ingen heller krävt att få ha det.

Det kan därför vara intressant att ta del av diskussionen som förs i Växjö där polisen har givit tillstånd till cirka tre minuters böneutrop en gång per vecka. Ljudet får ej överskrida 45 decibel i närliggande hus och inte överstiga 110 decibel vid barnens lekplats.

BISKOPEN I VÄXJÖ har gått ut och försvarat tillståndet med religiösa skäl. Han hänvisar till regeringsformen där det står:” Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrade religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion”. Här skulle jag vilja hävda att det klart uttrycks att religionsfriheten är knuten till individer och inte till organisationer.

Religionsfriheten garanterar individens rätt att utöva sin religion, inte organisationens rätt att propagera. Detta kan jämföras med andra mänskliga rättigheter som till exempel yttrandefrihet som ges till ”var och en” eller ”annan” i förtalssammanhang som alla syftar på enskild person.

BESLUTET ATT TILLÅTA böneutrop bestämdes av kommunen och polisen tog endast hänsyn till ljudnivå och störning utan att tillfråga allmänheten i området. Intressant i sammanhanget är att moskén fick tillstånd att ha böneutrop vid ett tillfälle 2014, men hade böneutrop utan tillstånd vid Ramadan 2016 och 2017. Polisen svarade då vid påpekande att ”Det här är allvarligt när en organisation begår ett brott”.

Även en myndighet som polisen förstår att en organisation inte kan ha religionsfrihet men ger tillstånd att propagera. Polisen har heller inte uppfyllt krav på demokrati då allmänheten inte fått säga sitt. Nu har dessutom ett överklagande inlämnats av grannar till moskén mot polisens godkännande och då kommer säkert miljöbalken in. På samma sätt som när det gäller demonstrationsrättighet kan denna inskränkas om samhällsstörning kan befaras.

OCH NÄR DET GÄLLER miljön så är det inte endast ljudvolym som måste tas hänsyn till. Enligt miljöbalken skall även hänsyn tas till ”allmänvanligt” (det vill säga hur vanlig företeelsen är till exempel att bilar tutar i städerna), ”områdestypiskt” (att kor råmar på landet men ej i städer), ”knutet till kulturarv” (just kyrkklockor). Det finns också andra hänsyn. Men den stora poängen med miljöbalken är att försöka minimera ljudvolymen i samhället av både medicinska- och välbefinnandeskäl.

Men det argument som enligt mig väger tyngst mot just böneutrop är mina vänner från Iran. När mullorna tog makten efter Shahen av Iran infördes gradvis ett mer eller mindre skräckvälde där kvinnor tvingades iaktta olika kläd- och uppförandekoder och från minareterna dånade propagandan.

MINA VÄNNER som flydde från Iran och tog sin tillflykt till trygga Sverige skall nu råka ut för det som de flydde från. ”När jag hör böneutrop reser sig håren på mina armar av skräck och obehag” uttryckte en av mina kvinnliga vänner. Hon är inte längre muslim men detsamma uttrycktes av en annan som är muslim men inte av det fundamentalistiska slaget.

Vi har religionsfrihet i Sverige men det innebär inte att vissas frihet får inkräkta på andras och friheten är knuten till individen. Min rättighet slutar där din börjar.

Per Nygren: Lika fel som att förbjuda politiska demonstrationer

ATT, I STÖRSTA ALLMÄNHET, FÖRBJUDA böneutrop från moskéer/minareter står i strid mot den grundlagsenliga religionsfriheten.

Religionsfriheten har staten skyldighet att slå  vakt om i enlighet med vår grundlag och på grund av internationell lag och internationella förpliktelser.

Ändå finns det politiker, med ambitioner att regera vårt land, som vill förbjuda böneutrop (men inte klockringning från kyrkor). Punkt slut. Alltså utan att pröva varje enskilt fall.

I sak vore det som att förbjuda alla typer av politiska eller religiösa demonstrationer och sammankomster på allmän plats. Eller att förbjuda användandet av megafoner/högtalare i samband med politiska möten.

SÅDANA FÖRBUD skulle strida mot grundläggande demokratiska rättigheter, inklusive yttrandefriheten, demonstrationsrätten och religionsfriheten.

Att religionsfriheten är långtgående visar inte minst fallet med pastor Åke Green på Öland som ville testa gränserna i en predikan mot homosexualitet: ”Sexuella abnormiteter är en djup cancersvulst på hela samhällskroppen. Herren vet att sexuellt förvridna människor kommer att våldta djuren…” sa han bland annat. 

Han åtalades och fälldes i tingsrätten för hets mot folkgrupp men friades sedermera i Högsta Domstolen med hänvisning till religions- och yttrandefriheten.  Yttranden som en nazist skulle ha fällts för ansågs OK för en religiös pastor.

Religionsfriheten – rätten att ha en tro, vara med i en församling tillsammans med andra troende och utöva religionen tillsammans med likasinnade – är alltså långtgående.

FINNS DET DÅ INGEN begränsning, undrar den som med förfäran tagit del av Åke Greens hjärtlösa homofobiska predikan (som för övrigt inte noterades när den gavs utan först då han själv spred den vidare för att testa hur långt religionsfriheten sträcker sig).

Svar: Jovisst.

Så här säger regeringsformen:

”Envar äger rätt att fritt utöva sin religion, såvitt han icke därigenom stör samhällets lugn eller åstadkommer allmän förargelse.

Det står envar fritt att för religiös gemenskap deltaga i sammankomst och sammansluta sig med andra.

För offentlig gudstjänst gäller ej andra hinder än sådana som i allmänhet äro stadgade för sammankomst, till vilken allmänheten har tillträde – – -”

Alltså: Det gäller att inte störa samhällets lugn eller åstadkomma förargelse i samband med sin grundlagsenliga rätt att utöva sin religion.

Detsamma gäller exempelvis demonstrationsrätten.

DEMONSTRATIONSRÄTTEN gäller visserligen utan tillstånd av polis. Men det är bra med ett tillstånd från polisen eftersom polisen då också har ansvar för att demonstrationen kan genomföras.

Eller som som det sägs på polisens hemsida: ”Polisens roll är att se till att alla får uttrycka sina åsikter i enlighet med gällande lagar och skapa praktiska förutsättningar för demonstrationerna. Polisen ska ansvara för ordning och säkerhet vid arrangemangen och lagföra eventuella brott.”

I vissa fall väljer polisen att inte ge tillstånd på en av arrangörerna önskad plats med hänvisning till, enkelt uttryckt, ”samhällets lugn” men föreslår då någon annan plats där risken för konfrontationer eller störningar är mindre. Rätten att demonstrera kan polisen dock inte strunta i utan bara slå vakt om på för tillfället bästa sätt.

Detsamma gäller i fråga om böneutrop.

ATT POLISEN I VÄXJÖ, liksom tidigare i Fittja, enbart bedömt ljudnivå (lägre än tillåtet trafikbuller) och tid (tre-fem minuter fredag eftermiddag) för  tillåtet böneutrop är således i överensstämmelse med svensk lag. Ett eventuellt förbud mot böneutrop på grund av utropens innehåll (trosbekännelse) skulle däremot stå i strid mot religionsfriheten i svensk och internationell lag.

Precis som eventuella polisförbud mot det religiösa innehållet i Frälsningsarméns musik och sånger på offentliga platser. Det prövas inte, och ska inte prövas, av polis.

Men väcker då inte böneutrop förargelse hos allmänheten?

Jo, kanske. Hos vissa.

PRECIS SOM NAZISTDEMONSTRATIONER, politiska upprop för Moderat ungdom, SD eller SSU kan väcka förargelse. Hos vissa.

Men det är en förargelse som inte räcker för att förbjuda nazister, moderater, sverigedemokrater eller sossar att sätta upp valaffischer, demonstrera eller stå på gatan och propagera för sina idéer. För att begränsa religionsfriheten (eller demonstrations- och yttrandefriheten) krävs mer än sura gubbar. Om politikerna skulle stå med högtalare mitt i natten och väcka dig med sina politiska budskap så skulle det nog betraktas som störande och kunna förbjudas. Inte på grund av budskapet utan på grund av ljudnivån.

Men nu uppför sig politiker, präster och imamer oftast mer anständigt än så. De tar hänsyn till sina medmänniskor.

Alltså: I det aktuella fallet handlar det om böneutrop 3-5 minuter en fredag eftermiddag och med en ljudnivå som inte överträffar tillåtet trafikbuller.

Att tillåta det står i överensstämmelse med svenska värderingar (som vi brukar säga i debatten nu för tiden) och med grundläggande demokratiska rättigheter.

Det är något att slå vakt om i dessa dystra tider!