Den omfattande kommunala bolagiseringen, beslutet att bygga Västlänken samt i viss mån stans ytmässigt kraftiga expansion under 1960-1970-talen.
Det är huvudorsakerna till Göteborgs ekonomiska och politiska problem, som pekas ut i en rapport som presenterades 18 april.
Rapporten är författad av Jan Jörnmark – bland annat docent i ekonomisk historia och välkänd debattör beträffande regional utveckling och stadsbyggnadsfrågor – och är beställd av Skattebetalarnas förening.
Jörnmark skriver inledningsvis att Göteborgs verkliga problem började nånstans i mitten av 1990-talet. Då hade Sverige övervunnit sviterna efter den ekonomiska krisen i början av årtiondet. Hela den ekonomiska sfären stod inför en helt ny situation. Både kapital och arbetskraft hade blivit rörligare, vilket även skulle få betydelse för kommunerna .
Jörnmark skriver ”Sverige hade precis passerat den stora ekonomiska krisen och kommunerna stod inför ett helt nytt läge. Globaliseringen och kommunernas förmåga att hävda sig i en omgivning av allt större mänsklig rörlighet och fria kapitalflöden skulle bli avgörande”
En ny valsituation
Jörnmark påpekar också att det sällan har uppmärksammats, att det som hände innebar att landets större stadsregioner ställdes inför en valsituation.
Den ena möjligheten var att utveckla platsen till en ren produktionsfaktor, för att attrahera den allt rörligare arbetskraften och kapitalet.
Men möjligheten fanns också att i allt högre grad rikta uppmärksamhet mot de nya offentliga näringspolitiska institutioner som nu skapades. I teorin skulle inte en sådan kommunal/regional strategi behöva utesluta att man också var öppen för de nya rörligare marknaderna.
Men i praktiken finns det bara en viss mängd mänskliga och institutionella resurser i en given omgivning. Därför kommer en sådan strategi oundvikligen att skapa och stöta på utträngningsmekanismer. Och det var just det Göteborg råkade ut för, påpekar Jörnmark
Jätteområden inkorporerades
”I dagens Göteborg är det fenomenet mycket påtagligt, även i geografisk mening”, skriver Jan Jörnmark ”De val som göteborgska politiker gjorde under 1990-talets andra halva hade djupt historiska rötter. Dessa rötter är nödvändiga att förstå om man idag vill bryta path dependence. När industrialiseringen tog fart och staden började växa var den utåtriktade rörelsen omedelbart tydlig. Gång efter annan inkorporerades jättelika områden och efter de sista utvidgningarna 1966-1974 blev kommunen ytmässigt mer än dubbelt så stor som Stockholm.”
Jörnmark understryker att den väldiga expansionen och den oerhört låga täthet som präglar Göteborg och dess omgivningar är en av de viktigaste faktorerna som förklarar stadens särpräglade utveckling.
Inget jämlikt förhållande
Den andra viktiga faktorn är den ojämna utveckling som pågått. Förhållandet mellan välmående och spontant växande förorter och Göteborg har inte alls varit harmoniskt eller ”jämlikt”. De mindre drog redan på 1960-talet till sig den större stadens ”bästa skattebetalare” och situationen förvärrades sedan kontinuerligt.
Det är i det här förhållandet mellan en alltför stor och ekonomiskt svag huvudkommun och en vital ring av kranskommuner som Göteborg ska förstås, enligt Jan Jörnmark.
Västra Götalandsregionen skapades som motvikt liksom Göteborgsregionens kommunförbund, GR. ”Men Göteborgs ställning i den nya regionen var ingalunda självklar, eftersom stan var ekonomiskt svag.”
Fast ännu en ekonomisk konstruktion skapades samtidigt: Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB, ett holdingbolag som bildades under de avgörande åren i slutet på 1990-talet.
”Värst i Västvärlden?”
Genom att flytta pengar mellan vinstgivande kommunala bolag som Göteborgs Hamn och Göteborg Energi kunde än fler kommunala bolag startas, bolag som paradoxalt nog aldrig ens var menade att gå med vinst.
”Sannolikt finns det ingen kommun i Europa och kanske i hela västvärlden som ser en sådan tillväxt i den kommunala bolagsverksamheten under 1990- och 2000-talen. När andra länder och städer präglas av privatiseringar går Göteborg exakt motsatt väg.,” skriver Jan Jörnmark och fortsätter:
”Självklart hade inte det varit något problem om expansionen varit effektiv och skapat de innovationer och nya branschkluster den var avsedd att åstadkomma. Så var dock minst av allt fallet,” noterar Jörnmark och uppmärksammar i rapporten projekt från 2000-talet som Nya Gamla Ullevi, Göteborg Energis misslyckade och dyra gasprojekt och kamelfarmen som t o m väckte internationell uppmärksamhet eller snarare löje.
”Vasabron och Skeppsbron är två av de stadsbyggnadshaverier som tillsammans med den upptrampade Heden gör att delar av Göteborg idag påminner om ödemarken i Berlin före murens fall 1989,” lägger Jörnmark till.
Västlänken förlamar stan
Västlänken är dock det projekt som ställt till mest problem för Göteborg, enligt den analys av tillståndet i staden Jan Jörnmark gjort. Han skriver: ”Allra mest central för regionstrategin var dock Västlänken, som drygt tio år efter det att den beslutades fortfarande präglar och näst intill förlamar politiken i Göteborg. För vad som skulle visa sig under 2010-talet var att samtliga dessa projekt var starkt olönsamma.
Eftersom de dessutom band stora mängder resurser såväl ekonomiskt, planerings- som rent stadsutvecklingsmässigt drabbades inte bara strategin utan även kommunens politiska system av en växande kris.”
Har Göteborg någon chans?
Jaha, och hur ser framtiden ut för Göteborg? Är det kört eller kan staden repa sig och repa mod för kommande dagar och år?
Jan Jörnmark utesluter inte att det är möjligt men skriver:
”Summerar man dagens läge är det skandaler och publicitet av den här typen som präglar situationen tillsammans med en stark politisk osäkerhet då det inte funnits någon verklig majoritet i kommunfullmäktige sedan 2014. – – – För att hantera dagens situation behöver politikerna definiera både Göteborgs roll och vad som är kommunens uppgifter. Klarar man det finns det fortfarande stora resurser av kapital och mänsklig energi som kan återvitalisera både staden och regionen.”
Jan Jörnmark har på kort tid sammanställt en mycket intressant och avslöjande rapport om tillståndet i Göteborg. Det ovanstående handlar bara en bråkdel av de nödvändiga analyser han har gjort. Rapporten rekommenderas således för dem som vill vara med och restaurera Göteborg och Göteborgs skamfilade rykte.