Av de 190 miljoner kronor, som Hjärnfonden nu satsar på olika forskningsprojekt, går tio procent eller 19 miljoner kr till Göteborgs universitet.
Det är en rekordsumma Hjärnfonden nu avsätter i landet, 40 miljoner kr mer än tidigare. Årets bidrag går till 122 forskningsprojekt vid nio svenska lärosäten.
Mottagarna representerar en bredd av neurovetenskaplig forskning och avser projekt bland annat om ALS, hjärntumörer, neurodegenerativa sjukdomar, genterapi och stamcellsmodeller.
– Att vi kan dela ut så mycket pengar är helt tack vare stödet från allmänheten. Vi fördelar inga statliga pengar, så att vi år efter år kan öka utdelningen till forskningen är tydligt kopplat till en ökad medvetenhet om hjärnan och ett växande engagemang, säger Hanna Lidén, generalsekreterare på Hjärnfonden.
Framstående hjärnforskare i beslutsnämnden
Det är Hjärnfondens vetenskapliga nämnd som beslutar om hur pengarna skall fördelas enligt högt uppställda krav på bland annat vetenskaplig kvalitet och projektets originalitet. I gruppen ingår bland annat ett antal av landets främsta hjärnforskare.
Sverige världsledande inom många områden
– Sverige är väldigt bra på hjärnforskning och på många områden är vi världsledande, säger Cecilia Lundberg, ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd och professor vid Lunds universitet.
– Genom att ge pengar till Hjärnfonden kan allmänheten bidra till detta, och för oss i vetenskapliga nämnden är det en stor uppgift att få förtroendet att besluta om vilka projekt som ska beviljas anslag, tillägger Cecilia Lundberg.
1,7 miljarder utdelade sedan 1994
Utdelningen innebär att Hjärnfonden fortsatt är Sveriges största icke-statliga finansiär av medicinsk forskning på hjärnan. Hjärnfonden har sedan grundandet 1994 delat ut omkring 1,7 miljarder kronor till högkvalitativ svensk forskning.Tolv projekt vid Göteborgs universitet delar på 19 miljoner kronor från Hjärnfonden. Projekten rör bland annat hjärntumörer, alzheimer, stroke, autism, bipolär sjukdom, beroendesjukdomar och hjärnskador hos för tidigt födda barn.
Forskning för mer träffsäkra behandlingar
Ett av projekten ägnas åt hur semaglutid påverkar hjärnans reglering av födointag, kroppsvikt och kroppssammansättning. Semaglutid är en aktiv substans för behandling av typ 2-diabetes och obesitas. Obesitas, även kallad fetma, beskrivs som kraftig övervikt och är en komplex sjukdom som ger sämre hälsa och livskvalitet.
– Semaglutid har förändrat behandlingen av obesitas, men vi behöver förstå mer om hur det påverkar hjärnan, kommenterar projektledaren Linda Engström Ruud.
– På sikt hoppas vi att forskningen kan bidra till mer träffsäkra behandlingar med färre biverkningar. Det skulle kunna göra stor skillnad för många människor som lever med obesitas och andra tillstånd, till exempel hetsätning, förklarar Linda Engström Ruud.