En av landets tidigaste kulturtidskrifter på nätet, alba.nu, fyller snart 30 år.
Året var 1996 när Christer Wigerfelt tog kontakt med Siri Reuterstrand och föreslog ett samarbete kring ett EU-projekt som syftade till att utbilda arbetslösa journalister.
Webb och IT var vad framtiden hade att erbjuda och tillsammans lotsade Christer och Siri ett antal journalister in i digitaliseringens tidevarv.
Och det gjorde de bland annat med hjälp av den digitala tidskriften alba.nu i vilken deras elever fick omsätta teori till praktik.
– Det tog lite tid att bygga en struktur. Vi behövde en inlärningsperiod men under hösten 1996 började den första gruppen journalister och vad de sedan lärt sig kunde man bland annat se i det första numret av tidskriften som kom ut i januari 1997, berättar Siri.
Så många läsare efter två års projekt – kunde inte lägga ner
I nästan två år pågick projektet och när det avslutades visade det sig att Alba.nu hade så många läsare att Christer och Siri inte hade hjärta att lägga ner.
– På den tiden kom vi ut med ett antal nummer per år och tryckte dessutom några pappersexemplar. Därmed kunde vi ha en ansvarig utgivare och arbeta i skydd av grundlag.
Målen nåddes och tidskriftsstöd kunde sökas
Det här var en tid då tanken på att tidskrifter i sin helhet skulle finnas på nätet var tämligen ny och oprövad. Och något ekonomiskt stöd var inte att räkna med.
– Vi tog initiativ till en förening för tidskrifter på nätet, berättar Siri Reuterstrand, och så småningom hade vi uppnått de viktigaste målen vi satt upp för föreningen, att få möjlighet att söka kulturtidskriftsstöd och att kunna registrera ansvarig utgivare även om man bara fanns på nätet.
Sammanslagning med Föreningen för Sveriges Kulturtidskrifter
Efter det gick föreningen samman med Föreningen för Sveriges Kulturtidskrifter, FSK.
En förening som Siri för övrigt ledde ett antal år i egenskap av ordförande och hon är fortfarande med i styrelsen.
Till och från under de gångna åren har alba.nu kvalat in för kulturtidskriftsstöd men nu var det länge sedan och annonser kostar mer att sälja och utforma än vad de ger ekonomiskt.
Högt kvalificerade medarbetare utan arvoden
Så alba.nu är inte någon vinstaffär och alla ofta högt kvalificerade medarbetare medverkar utan arvoden.
I den vackra loggan står det vad tidskriften handlar om och sysslar med; kultur, vetenskap, samhälle och från början var det ofta olika teman som avhandlades.
Recensioner och krönikor dominerar innehållet
När så ett par mycket erfarna recensenter ville medverka så gled innehållet alltmer över på recensioner och i dag dominerar scenkonst-, film- och bokrecensioner samt krönikor som kommenterar ofta dagsaktuellt inom just kultur och vetenskap.
Fokus på Göteborg och det lite udda en fördel
Under sin storhetstid hade Alba.nu många läsare men med den ökande konkurrensen, framför allt från sociala medier, sjönk antalet och läsarnas beteende ändrades.
– Förr gick de flesta in via förstasidan och klickade sig vidare, berättar Siri, nu kommer nästan alla in ”från sidan” via länkar direkt till enskilda artiklar. Vår fördel är nog vårt fokus på Göteborg och på det lite udda, till exempel på vad de små teatrarna bjuder på.
Wigerfelts bortgång ett sorgligt avbräck
Ett sorgligt avbräck för både henne och alba.nu var när hennes medgrundare och självaste initiativtagaren, Christer Wigerfelt, gick bort för två år sedan, 76 år gammal. ”En outtröttlig samhälls- och kulturengagerad person som var motor i många projekt och i det ideella kultur- och föreningslivet i Göteborg under 50 år.” stod det bland annat i nekrologen i alba.nu.
Vill gärna skriva mer själv – inte bara vara redaktör
För närvarande tar andra arbetsuppgifter en del av Siris uppmärksamhet men hon hoppas att få mer tid för alba.nu så småningom. För inte ska ett så framgångsrikt projekt bara få rinna ut i sanden.
– Och då vill jag skriva mer själv och inte bara vara redaktör för de andra skribenterna, säger hon.
Kortkort om Siri Reuterstrand
Att Siri Reuterstrand blev journalist var nog ingen slump, men knappast något hon egentligen strävade efter. Att hon dessutom skulle bli en av dem som gick i bräschen för tidskrifter på nätet hade nog pappa Bertil hemma i Norrköping svårt för att tänka sig.
Han var nämligen en profilerad journalist på bland andra Norrköpings Tidningar och en känd personlighet i Östgötastaden, inte minst på grund av ett förflutet inom teater och skönlitterärt skrivande.