Sportbarer, snabbmat och diskotek – eller stjärnkrogar, märkesbutiker och lyxiga nattklubbar?
Avenyns och Götaplatsens fysiska miljö rustas upp för närmare en halv miljard kronor. 2026 ska det jobbet vara färdigt. I anslutning till denna satsning inställer sig frågan: vad blir det av den nya Avenyn?
Ska den bli ”fina gatan” med stjärnrestauranger, märkesbutiker, exklusiva hotell och lyxiga nattklubbar, eller kanske mera folklig med lågpriskedjor, sportbarer, snabbmat och vanliga diskotek för nattfolket?
Eller ska den främst bli ett grönt, luftigt och trivsamt promenadstråk. Eller kanske allt det där?
Meningarna går isär bland dem som står bakom projektet, men alla är överens om att upprustningen är nödvändig.
Sportbarernas dominans inte Avenyns profil
– Avenyn har blivit en sportbargata. Klassrestaurangerna söker andra lägen.
Det menar Bengt Linde, en av ägarna till Götaplatsgruppen, som driver restaurangerna Toso och Mr P på Götaplatsen, samt ytterligare ett antal restauranger i och utanför Avenyområdet.
– När jag öppnade Babar 1980, så var här en helt annan blandning av folk och också en större mix av olika ställen. Det var ett smörgårdsbord av restauranger där de flesta kunde hitta det de sökte. Men så kom eran med sportbarer samtidigt som hyrorna sköt i höjden.
Bengt Linde får medhåll av stadsarkitekten Björn Siesjö:
– Avenyn har med åren tappat sin glans. Sportbarer och snabbmat bidrar nog inte till den profil jag tror att Avenyn helst vill ha. Man kan ju hoppas att fastighetsägarna nu väljer en långsiktig strategi och inte i första hand vill få in pengar så snabbt som möjligt.
Avenyn tömdes och Linnégatan fylldes
– Jag glömmer aldrig när GT (Göteborgs-Tidningen) hade en förstasida med ett svart kors och texten ”Den döda Avenyn”. Det stämde verkligen. Man tömde Avenyn på folk och Linnégatan började sticka upp på allvar. Där fanns lite sköna ställen, det kändes hett och intressant, medan Avenyns glöd falnade.
– När jag vill gå ut och äta på stan, varför ska jag välja Avenyn? Det finns inte längre något som är unikt här, säger Bengt Linde, som vill se en blandning och en mångfald på framtidens Aveny.
Linné, Långgatorna och Magasinsgatan tog över
På 80-talet började Linnégatan på allvar konkurrera med Avenyn för att så småningom ta över platsen som Göteborgs restauranggata nr 1. Avenyn var inte längre det givna förstavalet för att öppna restaurang eller för att gå ut och äta. De påtagligt lägre hyreskostnaderna i andra delar av centrum gjorde dem intressanta för krögare.
Linnégatan, Långgatorna och så småningom också Magasinsgatan kom att bli populära och välbesökta restaurangkvarter.
Inte bara krogarna avgör gatans popularitet
Nu är det ju inte bara förekomsten av krogar som avgör hur levande en gata är.
Avenyns styrka är dess geografiska läge i Göteborgs händelsecentrum med kulturpalatsen på och kring Götaplatsen och inte minst med Svenska Mässan, Liseberg, Ullevi och Scandinavium inpå knutarna. Med citykärnan innanför vallgraven, Operan och hamnen i gatans förlängning, har Avenyn bästa tänkbara förutsättningar för att attrahera folk.
Den upprustning av Götaplatsens och Avenyns gångytor och växtlighet som nu är beslutad kommer sannolikt att ge området en rejäl knuff mot ökad trivsel och mer utrymme för fotgängare, vilket är välkommet framför allt sommarkvällar och nätter.
Men mest betydelsefullt för gatans profil är kanske ändå det som finns i fastigheternas gatuplan.
Butiker, krogar, biografer, teatrar, caféer och andra ställen där folk gör av med pengar, sätter profilen och karaktären dagtid och de ställen som har öppet på nätterna bidrar i hög grad till den allmänna uppfattningen och det helhetsbetyg en gata eller ett område får.
”Det behövs mer som är unikt för Avenyn”
Jessika Wassberg är vd i Avenyföreningen, som representerar 230 fastighetsägare och näringsidkare i Avenyområdet och Södra vägen. Jessika brinner för Avenyn och hon håller med Bengt Linde om att det finns för lite som är unikt i Avenyns utbud.
– Jag vill ha krogar och butiker som är unika för Avenyn Det behöver inte vara restauranger med 3 stjärnor i Guide Michelin eller dyra märkesbutiker som Gucci, Hermès, Dior eller Chanel. Det kan precis lika gärna vara H&M eller Clas Ohlson. Men det ska vara H&M Avenyn eller Clas Ohlson Avenyn – butiker som sticker ut, och som är alldeles speciella för Avenyn, säger Jessika Wassberg och betonar att för Avenyföreningen har det viktigaste varit att paradgatan nu verkligen får sin välbehövliga ansiktslyftning. Det är 50 år sedan senast.
– Avenyn ska leva alla dagar. Jag vill att folk ska vilja ta sig hit en tisdag i februari – inte bara ljumma sommarkvällar.
Elisabeth Vansvik är kommunikationsdirektör hos Wallenstam som är en av de stora fastighetsägarna kring Avenyn. Hon är förstås enig med Jessika om att Avenyn ska ha ett utbud som inte behöver bestå av lyxiga varumärken, men som ändå har något lite extra som matchar Avenyn.
En attraktion – men här bor också många människor
De flesta ser Avenyn som en slags attraktion – en upplevelseenklav, och det är lätt att glömma bort att det finns ganska många som bor och verkar här alla dagar i veckan.
– Det är viktigt att det finns ett brett utbud som de boende och verksamma i området efterfrågar. Gatans arkitektur och signum som paradgata ska gärna återspeglas i butikerna. Spetsen i utbudet är det som i första hand lockar besökare och turister, säger Elisabeth Vansvik.
Ett pärlband av paviljonger i det vinnande lyftningsförslaget
Nyréns arkitektkontor i Stockholm vann den arkitekttävling som ligger till grund för den nya Avenyn.
Den ansiktslyftningen beräknas kosta 417 miljoner kronor och gäller bara Götaplatsens och Avenyns gångytor. I korthet innebär den en grönare och luftigare aveny, med breda trottoarer och utan de stora, provisoriska uteserveringar som finns idag.
Dessa ersätts ett pärlband av paviljonger med mindre serveringar eller butiker ute vid gatan. Mellan dem vill man ha små gröna ”oaser” för en stunds avkoppling.
De nuvarande uteserveringarna försvinner inte helt, men blir färre och mindre.
Oenighet om uteserveringar kan bli knäckfråga
Uteserveringarna kan bli en knäckfråga. Avenyföreningen är inte odelat förtjust i Nyréns vinnande koncept på den här punkten. Det är däremot stadsarkitekten Björn Siesjö, som vill ha mer kontinental stil på trottoarserveringarna:
– Vi vill följa arkitektens intentioner med paviljonger ute vid gatan för caféservering och liknande och i betydlig mindre omfattning de där ”byssjorna” som nu står längs fasaderna och som skämmer väldigt mycket. Det är kommunens mark, men restauratörerna har vant sig vid att få använda de här ytorna till en billig eller ingen peng. Det är ju inga riktiga uteserveringar, utan någon slags provisoriska inomhusserveringar på tryckimpregnerade golv och sådant vill vi gärna bort ifrån. Vi ser hellre uteserveringar direkt på trottoaren. Lite mer som i Paris.
Avenyföreningen invänder:
– Vi har prövat en liknande modell för några år sedan. Det var Tvåkanten, Vigårda, Tullen och Espresso House som försökte, men det funkade inte så bra. Stadsarkitekten ser Las Ramblas framför sig, men det är så få dagar på året som vi har Barcelonaväder här. Därför vill vi ha kvar de byggda uteserveringarna för att få en så lång säsong som möjligt. Det är jätteviktigt för Avenyn, menar Jessika Wassberg och får medhåll av Götaplatsgruppens Bengt Linde.
Intressanta möten mellan parterna innan nya Avenyn blir verklighet
De aktiva parterna i Avenyns förnyelse har uppenbarligen ännu inte snackat sig samman på alla punkter. Fastighetsägarna bestämmer naturligtvis själva vilka de vill hyra ut till och sätter därmed i hög grad sin prägel på den nya Avenyns profil.
Samtidigt är det kommunen som äger marken där uteserveringarna står och man kan naturligtvis välja att säga upp dessa hyresavtal.
Det återstår alltså minst ett intressant möte mellan Göteborgs Stad och Avenyns fastighetsägare innan Kungsportsavenyen fått sin nya dräkt.
