Estonia var inte sjövärdig och borde inte fått avresa!
Det slår utredarna fast i den delrapport som haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland presenterade på presskonferensen i Tallin på måndagen.
Bogpartiet på fartyget blev aldrig inspekterat. Därmed fick Estonia ett felaktigt certifikat.
Bogrampen öppnade sig då den satt för långt fram i förhållande till regelverket.
– Hade regelverket följts hade olyckan inte inträffat, anser haverikommissionens ordförande, Jonas Bäckstrand.
Reglerna angav att Estonia bara fick gå 20 sjömil utanför kusten i det skick hon var. Denna begränsning skrevs aldrig in i certifikatet.
Kollision eller explosion inte trolig
Det är mest troligt att färjan inte råkade ut för en kollision med annat fartyg eller en explosion ombord, men haverikommissionens reserverar sig:
– Dock är inte alla studier genomförda än, berättar Jonas Bäckstrand, haverikommissionens ordförande.
– De definitiva slutsatserna från pågående utredningar och analyser måste dras först när allt det arbetet är genomfört, förklarar han.
Inte heller har utredarna fått indikationer på att svenska försvaret skulle haft fordon eller annan last ombord, säger Bäckstrand.
Inga försvarstransporter ombord
Försvarsmakten har tidigare uppgett att inga sådana transporter ägde rum olycksnatten den 28 september 1994.
Och det kommer utredarna att gå vidare med för att få ett definitivt svar.
Det finns vissa delar/ områden av fartyget som inte kunnat fotograferas på grund av bottenförhållandena, men det går att på andra vägar kompensera för detta, anser utredarna.
– Det återstår också att undersöka bildäck innan säkra slutsatser om orsaken till förlisningen kan dras, anser utredningen.
– Mest vatten tycks ha kommit in genom det öppna bogvisiret.
Studie utesluter inte fler orsaker
En norsk studie indikerar att det kan inte uteslutas att färjan råkat ut för en kollision med annat fartyg/eller explosion.
– Vad vi säger är, att hittills ser vi inga tecken på en explosion i båtens förliga del, säger Jonas Bäckstrand.
Det är inte klarlagt ännu om fartygets skrov, bogen, var skadad när hon sjönk. Att Estonia sjönk på så kort tid hon gjorde tyder på en skada i skrovet, alltså bakom/under bogvisiret som lossat.
Havsbottnens inverkan bakom skrovskador
Finansieringen av de nya undersökningarna är ännu en olöst fråga.
Bakgrunden till undersökningarna av Estonia på plats i Östersjön är dokumentären ” Estonia-fyndet som förändrar allt” från 2020 och som förlänade Stora journalistpriset till filmarna Henrik Evertsson och Linus Andersson.
Deras film visar bland annat på hål i skrovet på Estonia vilka gav upphov till diskussion och frågor.
Skadorna på skrovet har sannolikt att göra med havsbottnens inverkan på det sjunkna fartyget.
