Senast det var orgelinvigning i Göteborgs konserthus var 28 april 1937, men den orgeln har inte varit spelbar på 20 år.
Bland annat var det stora problem med den elektriska överföringen från spelbordet till piporna.
Men nu i dagarna pågår invigningen av den nya konserthusorgeln, och den fungerar precis som tänkt. Dessutom ger den Göteborg profilen av en viktig orgelstad.
Orgeln är byggd av den österrikiska orgelbyggaren Rieger Orgelbau, som har vana att bygga stora orglar för konserthus, bland annat en i nya konserthuset i Paris. Så efter noggranna undersökningar, där Göteborgs internationella orgelakademi deltagit, bestämde så kommunala fastighetsbolaget Higab, konserthusets ägare, att Rieger fick beställningen.
Det rör sej om dryga 30 miljoner kronor men då får man över niotusen pipor varav en del ligger under golvet. Det känns i de nedre regionerna när man drar på!
Symfoniskt instrument med krav på ett brett register
Nu kanske det inte är styrka man fokuserar på med en konserthusorgel, till skillnad från en kyrkorgel ska en konserthusorgel vara mycket bred i sin klangrepertoar, kunna spela så svagt och drömskt att den nästan inte hörs och sedan hela vägen upp till rytande fullt verk.
Repertoaren under invigningen denna vecka fokuserar på mer modern musik, orgeln är egentligen inte tänkt att spela Bach utan hellre ny musik eller musik av de stora franska mästarna som Vierne eller Saint Saëns, till exempel.
Man kan kalla orgeln symfonisk eller romantisk om man vill, den påminner i klangvärld om katedralorglarna i Paris. Men den ska också kunna spela tillsammans med orkestern.
Uruppförande och maraton på dold orgel
I torsdagens konsert hörs ett uruppförande där orgeln får spela med orkestern i ett nyskrivet beställnignsverk av B Tommy Andersson, och under den kommande helgen så blir det orgelmaraton då man kan höra många olika organister från Västsverige spela en stund var.
Då gäller det att hitta rätt bland alla möjliga kombinationer och val i det datoriserade spelbordet, möjligheterna är många.
Tre år lite drygt har bygget tagit, själva installationerna har skötts under sommaruppehållet i konserthusets ordinarie spelsäsong. Går man in i stora salen är det inte mycket man ser, faktiskt ingenting.
Spelbordet ligger under scengolvet och kan hissas upp, piporna är bakom fällbara luckor som styrs av organisten.
Hela orgeln finns i rummet bakom scenen, precis där den gamla orgeln som sattes in på trettiotalet stod.
Självspelande tystnad veteran får sin ersättare
Den gamla var nästan lika stor som den nya, men passade inte riktigt in i klangen ihop med salen, den gick dessutom sönder ofta, så på 80-talet installerades nya elektroniska kretsar som skulle göra den spelbar igen.
Men med rätt dåligt resultat. Det blev ny ombyggnad, nu med delvis datoriserade kraftöverföringar, som om möjligt var ännu opålitligare.
Bland annat kunde orgeln spela alldeles av sej själv vilket förvånade radiopubliken, som fick en del toner som inte alls var tänkta i en direktsändning.
Organisten sträckte upp händerna: ”Det var inte jag!”
Pipor i magasin kan kanske återanvändas
Men samma sak hände under en skivinspelning. Det sägs att den engelska firman som gjort elinstallationerna inte gjorde ordentliga ritningar och att konstruktören sen gick och dog, faktaläget är lite oklart.
Men konserthuslednignen lät montera bort spelbordet och orgeln blev tyst. Piporna och allt annat material är numera magasinerade och dessa är det inget fel på. Så kanske kan man bygga en ny orgel av materialet. Bara man kan ordna ett spelbord som fungerar.
På torsdagskvällen, 21 oktober, kan man höra den nya orgeln i radions P2 eller på GSO:s hemsida om man vill. På GSO:s hemsida kan man hitta mer orgelmusik.