REGERINGEN SKALL sända ut ett myndighetsmeddelande till allmänheten:
Du stannar hemma om du känner dig sjuk med snuva, hosta eller feber även vid lindriga symptom.
Du avstår från att göra icke nödvändiga besök på äldreboenden eller sjukhus. Låt bli sådana besök helt om du känner dig sjuk.
Du tvättar händerna med tvål och varmt vatten ofta.
Ovanstående förefaller helt rimligt och förnuftigt men så kommer det som inte förefaller rimligt och förnuftigt.
MYNDIGHETEN för samhällsskydd och beredskap (MSB) får 75 miljoner kronor för att utarbeta ett nationellt informationsmaterial som genom effektiv kommunikation sprids till alla hushåll. Myndighetens information är samordnad och tydlig och tillser att det finns effektiva kanaler. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är en statlig myndighet som har ansvar för att stödja samhällets beredskap för olyckor, kriser och civilt försvar.
Men är det verkligen en lämplig myndighet för information och kommunikation? Vi har i Sverige ett flertal universitet med forskning inom information och kommunikation och som också sysslar med bland annat kriser.
MAN BLIR LITE betänksam när man ser vad MSB har sysslat med tidigare. Journalisten Rebecca Weidmo Uvell har listat ett antal rapporter. År 2011 kom ”Från novis till nestor – Maskulinitet, organisation och risk i räddningstjänsten” och finansierade”Den genuskodade räddningstjänsten – en studie av jämställdhetens förutsättningar”.
2015 publicerades studien om ”Genus. Risk och sårbarhet”. 2017 gick MSB ut och sa att 10 miljoner de fått i statsbidraget för just krisberedskap i stället skulle satsas på genusforskning. MSB satsar 10 miljoner på genusforskning – skall gå till botten med ”maktrelationer” vid krishantering. I maj 2019 lanserade MSB sin ”MSB Gender Equality Toolkit”.
Dan Eliasson som är generaldirektör för MSB var tidigare chef för polisen (och dessförinnan för migrationsverket och försäkringskassan) men polisen lär ha varit så missnöjd med honom att han flyttades till MSB. Detta kanske har samband med att i Sverige utbildas varje år fler genusvetare än poliser. Till vilken nytta?