Vad betyder ordet förtroende? För en partiledare? Många verkar veta.

Häromveckan kom analysföretaget Novus med den senaste mätningen i ämnet. Folk fick svara på frågan ”Vilket förtroende har du för följande partiledare?” Folket verkade alltså veta och gav besked.

Själv hade jag passat på frågan. Ens allmänna förtroende för en person kan anses vara svar på frågor typ ”Skulle du köpa en begagnad bil av den här mannen/kvinnan?” Inte heller det stämmer i mitt fall.

Låt oss göra testet på alla partiledarna i bokstavsordning.

Om Per Bolund (MP). Skulle du ta ett banklån av den här mannen?

Svar: Nej tack. Jag sätter mig inte i skuld. Jag vill vara fri.

Om Ebba Busch Thor (KD). Skulle du köpa en begagnad bibel av den här kvinnan?

Svar: Nej tack. Min gamla duger.

Om Ulf Kristersson (M). Skulle du köpa en begagnad bil av den här mannen?

Svar: Nej tack. Jag har redan en.

Om Stefan Löfven (S). Skulle du köpa en begagnad skiftnyckel av den här mannen?

Svar: Nej tack. Jag jobbar inte skift längre, så den gamla duger.

Om Isabella Lövin (MP). Skulle du köpa en utomhustermometer av den här kvinnan?

Svar: Nej tack. Jag litar helt och fullt på min app.

Om Annie Lööf ©. Skulle du köpa en begagnad traktor av den här kvinnan?

Svar: Nej tack. Jag behöver ingen extra draghjälp.

Om Nyamko Sabuni (L). Skulle du köpa en begagnad cykel av den här kvinnan?

Svar: Nej tack. Jag törs inte cykla i stan.

Om Jonas Sjöstedt (V). Skulle du köpa ett begagnat blåställ av den här mannen?

Svar: Nej tack. Jag använder mycket ord men ingen verkstad.

Om Jimmie Åkesson (SD). Skulle du köpa en svettig hembygdsdräkt av den här mannen?

Svar: Nej tack. Jag dansar inte hambo.

Detta innebär alltså inte att jag så där i största allmänhet saknar förtroende för någon enda partiledare.

I själva verket hyser jag stort förtroende för varje ledares ärliga ambition att göra det bästa möjliga för sitt parti och ibland ägna sig åt taktiska finter som kan tänkas gynna partiet.

Hur de nio är som privatpersoner vet jag inte, för jag känner ingen av dem.

Efter dessa spretiga funderingar önskar jag Spanarens läsare ett Gott Nytt år.

Föregående

Idrotten får bästa julklappen

Nästa

Hur säger man 2020?