NORMALT BRUKAR VI mäta skolresultat med hjälp av betyg. Det är också betyg som används när eleverna skall gå vidare till gymnasiet. Har man för låga betyg så kommer man inte vidare.
Betyg må vara ett dåligt mått, men det är det bästa vi har och har haft. Betygsdiskussionerna bland våra politiker har mest handlat om när man skall börja sätta betyg i förskolan, i första klass, i fjärde klass och så vidare men själva måttet har bestått.
I tidningar, radio och TV läste vi i förra veckan att skolan Kronan i Trollhättan presterade bättre än förväntat, att Kronan var bäst i Västra Götaland, ja i hela landet. Men vänta lite nu, bättre än förväntat. Betygen för eleverna i Kronan inför gymnasiestarten visar att 29 procent av eleverna inte har tillräckliga betyg för att komma in på gymnasiet.
Men vad var det skolverket hade mätt? Jo, sådana saker som skolan inte kan påverka, nämligen föräldrarnas utbildning, andelen nyanlända samt fördelningen pojkar/flickor, detta är då faktorer som påverkar skolresultaten. Syftet med undersökningen var att ha ett verktyg för att analysera sin situation.
Man undrar stillsamt vad meningen är med en analys av faktorer som man inte kan påverka?
I EN ANNAN ARTIKEL kan man läsa om Kronan att man tagit bort läxor. Detta för att kompensera för föräldrarnas dåliga utbildning. Detta antyder ju en helt annan faktor, lärarnas betydelse.
I ett TV-program för ett antal år sedan gjorde man ett experiment i en klass. Man tillsatte så kallade superlärare som under TV-inspelning fick undervisa, jag tror en termin. Resultatet blev att eleverna höjde sina betyg (om det berodde på att TV var där eller lärarnas skicklighet skall jag låta vara osagt). Men detta antyder att det finns en faktor som skolverket inte har med, nämligen lärarnas skicklighet. Möjligen beroende på att det är svårare att mäta. Och kan man inte mäta det som är svårt så mäter man det som ät lätt. Sök där det är ljust.
På hemsidan skriver skolverket att SALSA inte skall användas för … rangordning av skolor, hur naiv får man bli. ”Hur god kvalitet en skola har är en alltför sammansatt fråga för att kunna fångas i ett enkelt mått vare sig det är ett faktiskt eller modellberäknat värde”. Varför gör man det då?
Men om jag vore rektor skulle jag använda skolverkets ingångsvärden, använda Ockhams rakkniv (som innebär att inte välja fler faktorer än vad som behövs) och ta in elever med högutbildade föräldrar, inga nyanlända samt så många flickor som möjligt, därefter behöver jag väl knappast några lärare.