Idag förväntas vi medborgare klara oss i 72 timmar, d v s under tre dygn, utan samhällets assistans i händelse av krig eller kris.
Hur många som inte skulle klara det är det ingen som vet, inte heller hur många som inte ens är medvetna om kravet.
Men nu har ansvariga myndigheter redan börjat planera för att vi skall ha egen beredskap för att klara oss i en hel vecka i ett krisläge, om el- och vattenförsörjning, fjärrvärme, kommunikationer och varudistribution skulle slås ut.
För ett tag sedan kom Försvarsberedningens rekommendationer för utformningen av det nya svenska totalförsvaret. Det är där man kan hitta bland annat målet att medborgarna skall kunna uthärda allvarliga störningar i vitala samhällsfunktioner under en hel vecka vid en kris eller avspärrning.
Vedspisar oanvändbara
Samtidigt inför en annan myndighet, Boverket, 1 juli i år nya, hårdare miljöbestämmelser för eldning i vedspisar.
De innebär att endast ett fåtal av landets hundratusentals väl fungerande vedspisar, främst i fritidshus, inte – i händelse av en kris – kommer att kunna användas för exempelvis matlagning och uppvärmning.
Synkronisering av bestämmelser och beslut tycks med andra ord inte vara statliga myndigheters bästa gren.
Alla som tänkt igenom vad redan 72 timmars beredskap skulle innebära för den enskilde och familjer inser att matlagning är den i särklass svåraste knäckfrågan att lösa.
Hur skulle det se ut om folk helt plötsligt skulle behöva börja grilla eller koka sin mat i grillar eller över öppna eldar på bakgårdar eller trottoarer framför entréporten? Hårt bröd, vissa konserver och kalla drycker kan säkert de flesta stå ut med en vecka. Men ingen varm mat…
En vedspis guld värd
Denne reporter har personlig erfarenhet av att en fungerande vedspis är guld värd i en nödsituation. När orkanen Gudrun närmade sig i början av januari 2005 åkte jag iväg för att se till det mysiga men omoderna torpet i de djupa väschötaskogarna.
Ingen större fara, visade det sig, när det blåste upp på allvar och vinden började tjuta runt knutarna. Några träd blåste ned i vår lilla skog, men inget lade sig på vare sig hus eller lagård. Några tegelpannor flyttade sig på lagårdstaket, det var allt. Strömmen slogs ut tidigt.
Relativt lugnad förberedde jag hemresa igen, men väl ute vid byvägen visade det sig, att delar av grannarnas skogar låg som ett plockepinn över båda utfarterna.
Nödvändig övernattning
Det var bara att återvända, ringa hem, tända i köksspisen och kakelugnen och förbereda övernattning. Vilken mat jag lagade av det som fanns i frysen minns jag inte, bara att den var varm och god och lätt som plätt att tillaga.
Före mörkrets inbrott vacklade jag iväg och hämtade fyra-fem spannar vatten från brunnen och värmde några grytor på spisen. Ur lagårn plockade jag fram barnbarnens stora plaskbalja och ställde den mitt på köksgolvet. Och precis när jag skulle krypa ned i det varma vattnet hade den grå hustomten ställt fram en liten whirre alldeles intill.
Livskvalitet av högsta potens alltså – och varm mat därtill, tack vare vedspisen.
Efter två drygt två dygn var vägarna farbara igen.
Kommunal beredskap
Som Spanaren skrivit om tidigare har kommunen ganska omfattande förberedelser inför ett eventuellt krisläge. En särskild enhet inom Stadsledningskontoret har utformat rekommendationer och checklistor med det som kan vara bra att ha hemma: konserver, hårt bröd, batterier, batteriradio ficklampor, värmeljus, vattenförråd för att nämna några.
Vad innebär de nya signalerna från Försvarsberedningen?
– Vi känner såklart till dem, att den enskilde framöver förväntas klara sig på egen hand en hel vecka om det skulle behövas. I kommunen har vi god beredskap och vi fortsätter liksom tidigare vårt informationsarbete till allmänheten.
Det berättar Henrik Ohlén för Spanaren.
– Det går även bra att tala med oss om hur man skall klara sig tills systemen är igång igen, säger han.
Och besvärligast skulle det vara den kalla årstiden, kan man förmoda?
– Det stämmer. Då är alla funktioner normalt sett redan hårt ansträngda. Men staten kommer också att skjuta till extra pengar för att förstärka beredskapen.
Om kriget kommer
Några läsare erinrar sig säkert den ganska omfattande informationen om krishantering som bland annat fanns i forntidens telefonkataloger under rubriken Om kriget kommer.
Den togs bort i mitten av 80-talet då världsläget bedömdes vara stabilt, men efter 30 års tystnad skall enligt uppgift ett litet uppdaterat häfte med titeln Om kriget kommer att distribueras till de svenska hushållen kring månadsskiftet maj-juni i år.
Foldern gav ut första gången i början av 1940-talet då andra världskriget rasade och det inte kunde uteslutas att även Sverige skulle dras in. Nu bedöms säkerhetsläget ha försämrats igen samtidigt som Europa främst men även Sverige drabbats av terroristdåd.