Även kostnaderna fortsätter att skena – trots att ingenting händer. Byggarbetsplatsen ser vid en första titt nästan ut att vara övergiven. Rullband och rulltrappor rasslar och går, men man ser inget av den febrila aktivitet som kunde tyckas vara naturlig.
Det här formidabla misslyckandet visar framför allt hur oerhört komplicerat det är att projektera och kostnadsberäkna infrastrukturbyggen av den här kalibern. I Berlin tycks det mesta ha gått snett, vilket givetvis är bekymmersamt för en stad som fortfarande putsar på sin utveckling och sitt anseende som förbundsstatens självklara huvudstad.
Inkompetenta politiker
Hur kunde det gå illa? Det som de flesta initierade ekonomiska analytiker i staden Berlin och delstaten Brandenburg, vilkas skattebetalare får stå för fiolerna, tycks vara överens om är att fiaskot huvudsakligen beror på att det var politisk inblandning och styrning i projektet redan från början.
Dels saknade de politiskt tillsatta ledamöterna i byggnadskommittén kompetens, dels krävde de under resans gång ett flertal kostsamma ändringar och tillägg, vilka medförde ombyggnader och ovanliga tekniska lösningar.
Nu verkar det politiska intresset ha svalnat, men det gick så långt att Berlins borgmästare Klaus Wowereit tvingades lämna sin post. Allt färre vill förknippas med projektet, som ideligen väcker löje i övriga Tyskland, världsberömt sedan urminnes tider för kvalitet och teknisk precision.
Inte konstigt om någon här hemma kommer att tänka på tågtunneln genom Hallandsåsen, fiaskot som blev nästan tio gånger dyrare än beräknat. Där berodde problemen i första hand på att lokala politiker tyckte att tunneln borde anläggas i den del av åsen som de tekniska experterna hade pekat ut som sämsta tänkbara på grund av berggrundens vanskliga struktur.
Invigningen flyttad – igen
När Spanaren skrev om byggfiaskot i Berlin förra gången, 3 mars i år, sades det lite optimistiskt, att invigningen nog i alla fall skulle kunna äga rum någon gång nästa år.
Nu är den – för vilken gång i ordningen? – framflyttad till 2021!
I dagsläget har det gått drygt 2 000 dagar sedan den dag då invigningen först skulle ha ägt rum: 3 juni 2012 närmare bestämt. Det är Berlins kvalitetstidning, Der Tagesspiegel, som har räknat dagarna och nyligen lite ironiskt bjöd in till födelsedagskalas 22 november.
Nästan fyra gånger dyrare
Vid byggstarten 2005 var den nya flygplatsen kostnadsberäknad till 1,7 miljarder euro, men när projektet första gången presenterades i mitten av 1990-talet trodde förslagsställarna att kostnaderna skulle landa på motsvarande 650 miljoner.
Nu är kostnaderna uppe i 6,6 miljarder euro, d v s nära 65 miljarder kronor, nästan fyra gånger dyrare än beräknat 2005 alltså.
Och i dagsläget kan ingen säga vad det kommer att stå på slutnotan, men med tanke på hur mycket pengar som rinner ut varje dag kan merkostnaden landa på nånstans mellan 12 och 14 miljarder kronor beroende på när på året invigningen kan ske 2021. I värsta fall kan alltså flygplatsen, beräknad för 50 miljoner resenärer årligen, komma att kosta någonstans i trakten av 80 miljarder!
Skadestånd väntar
Som lök på laxen har lågprisbolaget Air Berlin gått i konkurs. Berlin Brandenburg Flughafen var tänkt att bli Air Berlins hemmabana och bas. Men om konkursen beror på felaktig prispolitik eller flygplatsförseningen återstår att se. Hur som helst kommer en rad skadeståndsanspråk att riktas mot flygplatsens ägare, vilket kommer att synas på slutnotan. Inte bara jätteföretaget Lufthansa har uttryckt missnöje utan även en mängd andra företag med naturlig anknytning till flygplatsverksamheten har haft det minst sagt krångligt med sin planering.
Nu har det till och med gått så långt att röster har höjts för att åtminstone tills vidare behålla den gamla nedslitna flygplatsen Tegel. Kanske att man inte vill upprepa ”misstaget” från 2009 då likaledes slitna Tempelhof bommades igen för gott.
Läs också: Nya flygplatsen i Berlin kostsamt fiasko
