Jag har skrivit om det förut:
Det finns inget anonymitetsskydd för den visselblåsare som skriver till kommunens whistleblowerfunktion för att slå larm om skumraskaffärer på jobbet.
Inte ens om visselblåsaren vänder sig till en tidning som ägs av kommunen – till exempel Vårt Göteborg.
Det visar en dom i Högsta Förvaltningsdomstolen från i måndags (19 juni).
Domen gäller ett ärende där en person begärt ut en mejllogg från Havs- och vattenmyndighetens tidskrift ”Hav och vatten”.
Brev eller andra meddelanden till myndigheten ”som har lämnats in endast för offentliggörande i periodisk skrift” är inte allmän handling och faller därför inte under offentlighetsprincipen.
”Den som tagit befattning med tillkomsten eller utgivningen av en sådan skrift omfattas av tystnadsplikt och får inte röja vem som lämnat in meddelandet”, konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen också.
Men det finns ett stort MEN:
”Myndighetens automatiserade förteckning över inkommande e-post – den så kallade e-postloggen – till tidskriftens redaktion” är offentlig handling, enligt domstolen.
Den aktuella e-postloggen innehöll bland annat uppgifter om avsändaren av ett meddelande med ett tips till tidskriften.
Att själva tipset inte är allmän handling – eftersom det varit avsett för publicering i periodisk skrift – spelar alltså ingen roll. Tipsarens identitet avslöjas ändå genom den offentliga e-postloggen.
Lärdomen:
Den som tipsar en tidskrift som ägs av en myndighet har inte samma skydd som den som tipsar fria medier, till exempel Spanaren.
Det är också en lärdom för den som vänder sig till kommunens whistleblowerfunktion som falskeligen lovar att tipsares identitet kan skyddas. I praktiken finns inget sådant skydd. All post till Whistleblowerfunktionen är lika allmän och offentlig som om den skickats direkt till kommunen.
Det klargjorde också Stadsledningskontoret när Whistleblowerfunktionen inhandlades.
Själv skrev jag då:
”Om kommunen önskat skydda visselblåsare mot trakasserier så hade ansvaret för funktionen kunnat ges till Vårt Göteborg som är en tidning som ägs av kommunen. Som tidning lyder den under andra lagar än ägaren. Material som kommer in till tidningen är inte offentligt och journalisterna där har laglig skyldighet att skydda sina källor.
För att skapa tilltro till en sådan ordning skulle dock Vårt Göteborg behöva få en annan och självständig redaktionell roll istället för att vara en megafon för kommunledningen. Tidningen skulle då också behöva en ansvarig utgivare som inte samtidigt är kommunikationsdirektör i kommunen.”
Jag hade fel.
Även om kommunen hade förvandlat Vårt Göteborg till en självständig tidskrift (till exempel genom att lägga den direkt under kommunfullmäktige) så hade tipsare inte kunnat skyddas eftersom den ägs av kommunen.
TIDIGARE ARTIKLAR:
Fernissa ska göra Visselblåsarfunktionen trovärdig – men visselblåsare utan skydd
Inget skydd för visselblåsare i Göteborg
Kommunstyrelsen ville mörka trixandet med grundlagen
Hur ska kommunen skapa förtroende för whistleblowerfunktionen?
Whistleblowerfunktionen ska skötas från Oslo – i största hemlighet